Naturbaserade lösningar – grönytefaktor och dagvattenstrategi

Naturbaserade och mångfunktionella lösningar tar hand om dagvatten, skapar rekreativa värden och bidrar till ökad biologisk mångfald. Detta handlar om nya sätt att tänka och planera för hur växter och vatten används i urbana miljöer som kan motstå ett förändrat klimat och hantera ökad och mer intensiv nederbörd, men även torrare perioder. Grönytefaktorn och dagvattenstrategin är viktiga verktyg i arbetet att bidra till ett resilient Norra Djurgårdsstaden. 

Dagvattenstrategi i Norra Djurgårdsstaden

Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor. I Norra Djurgårdsstaden ses dagvatten som resurs och en åtgärdsnivå används för att minska risken för översvämningar och torka. Målet med strategin är att anpassa den allmänna platsen och kvarteren till att klara framtida höga havsnivåer, att dimensionera dagvattensystemen för att klara kraftiga regn och torrare perioder utan att byggnader och gårdar översvämmas. Samtidigt fördröjs dagvatten för att senare kunna användas för bevattning. Dagvattensystemet består av ett integrerat system med gröna tak och gårdar på kvartersmark som samspelar med vattenflödet på gator, parker, regngårdar, växtbäddar och dammar som bidrar till ett robust ekosystem.

Dagvatten som resurs, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Området utformas så att dagvatten ska kunna avrinna ytligt och i första hand ledas till gårdar, växtbäddar och parker för fördröjning och rening. Kraftigare regn och skyfall kräver att områdenas höjdsättning utförs på sådant vis, att dagvattnet kan ledas på ytan till närmaste recipient i Husarviken och Värtan.

En växtbädd är en kombination av en planteringsbädd och en dagvattenanläggning. Den förväntas både fördröja och rena dagvatten och fungera för träd, perenner och buskar. Utformningen kan göras på många olika sätt och med olika substrat. I Norra Djurgårdsstaden ligger växtbäddarna nedsänkta i förhållande till gatan, i nivå med dagvattenbrunnens utloppsrör. Röret från brunnen leds ut ovanpå växtbädden eftersom det ger en robust konstruktion för drift och underhåll och fritt flöde för dagvattnet med marginal för fördröjning av vatten vid kraftiga regn. Substratet består av makadam och biokol som ger snabb infiltration och förhållandevis torr växtmiljö. För att minimera risken för att växterna får för lite vatten krävs dämmen som håller kvar en del av vattnet i botten på växtbädden. Växtvalet behöver också anpassas till den speciella växtmiljön och näringsämnen behöver oftast tillsättas för att växterna ska må bra och utvecklas.

Både Gasverket och Värtahamnen har identifierats som områden där dagvattenhanteringen är en utmaning. Detta då båda områdena är plana, lågt liggande och med redan befintlig byggnation. Omfattande utredningar har gjorts för att undvika vattensamlingar, såsom höjdsättning, växtbäddar, våtmarker och diken. I Södra Värtahamnen planeras det exempelvis för en skatepark som även kan omhänderta stora mängder regn.

Grönytefaktor

är ett planeringsverktyg för kvartersmark som vidareutvecklats i Norra Djurgårdsstaden. Grönytefaktorn fastställs på kvartersnivå och är bindande för samtliga byggaktörer som behöver samverka för att gemensamt uppnå den. Grönytefaktorn beskriver den ekoeffektiva ytan – det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och vatten. Grönytefaktorns syfte är att stärka  som stärker den biologiska mångfalden, hanterar dagvatten för att minska översvämningar, ökar pollinering och sänker temperaturen vid värmeböljor. Det bidrar även till människors välbefinnande genom trivsamma miljöer. Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas och grönstrukturen används som en aktiv komponent i planeringen.

Resultat kvartersmark

Majoriteten av byggaktörer uppfyller grönytefaktorn och det finns en stor variation av gårdar med höga kvaliteter. Hittills består de gröna taken mestadels av sedum med ett tunt jordlager och grönytefaktorn har vidareutvecklats för att öka förutsättningar för mer robusta gröna tak. Trenden är att utforma tak för sociala aktiviteter, vilket visar på en ökad medvetenhet om det rekreativa värdet av gröna ytor.

Grönytefaktorn bidrog som en inspirationskälla i landskapsarkitektens arbete. Den tydliga poängsättning av olika åtgärder och växtval som verktyget ger, gjorde det lätt för aktörerna att förhålla sig till olika genomförandealternativ.

Inom ramen för innovationsprojektet C/O City som avslutades 2018 har NCC tillsammans med Rise genomfört fuktmätningar på de gröna taken på Stora Sjöfallet. Resultaten visade att det gröna taket varken påverkar den underliggande konstruktionen negativt eller bidrar till mögelpåväxt på råsponten under tätskiktet under tiden mätningarna genomförts. Inom ramen för C/O City gjordes beräkning av nyttor av ett 55 mm tjockt sedumtak som motsvarar Stora Sjöfallets. Slutsatsen blev att sedumtaket skapar nyttor, ekosystemtjänster, som oftast inte uppmärksammas förrän de försvunnit. Det gör det extra viktigt att synliggöra värdet kvalitativt, kvantitativt och monetärt.

Ett tjockare biotoptak stärker de ekologiska spridningsvägarna mellan grönområden. Beräkningar visar dessutom att sedumtaket minskar dagvattenflödet med 40 procent. Det innebär att dagvatten magasineras på taken vilket medför en minskad belastning på dagvattennätet. Dessutom bidrar taket positivt till ljudmiljön, absorberar ljud och ger en bullerminskning med cirka 2 dBA. Gröna tak reflekterar ljus vilket gör att värmen inte lagras i samma omfattning som på ett plåttak. Vid en värmebölja kan taket sänka temperaturen med upp till fem grader. Gröna tak med solceller innebär en positiv synergieffekt då gröna tak har en kylande effekt och därmed förbättrar solcellernas verkningsgrad.

Undersökningar som boendeenkäter visar att gårdarnas utformning och grönskan uppskattas av såväl boende som besökare. För att få en bättre förståelse och ökad kunskap om hur utemiljöerna, såsom bostadsgårdar och takterrasser, upplevs genomfördes hösten 2020 en särskild enkät om grönska bland boende och bostadsrättsföreningar. Syftet var även att få ytterligare kunskap kring hur grönytefaktorn kan vidareutvecklas. Resultatet visade att 80 procent upplever att gården fungerar bra och över 60 procent svarade att den uppfyller hushållets behov. Studien visade även att gårdarna fungerar bäst för mindre barn och sämre för ungdomar. Över hälften känner till att gårdarnas växtlighet är en del av klimatanpassningen för att minska översvämningarna i området.

Resultat allmän platsmark

I Hjorthagen är en del parker, gator och kvarter färdigbyggda. I Hästhagsparken har ett system av fuktstråk och dammar anlagts. Dessa tar emot stora mängder vatten i den kuperade terrängen och utgör en del av ett spridningsområde för vattenlevande djur och växter. Möjlighet till utökat livsrum för grodor har stärkts med en nyanlagd grodtunnel under huvudgatan i den nya stadsdelen. Gräsmattor har utformats som fördröjningsytor för avledningsvatten från kvarter och gator.

Sammanhängande grönstråk i form av så kallade diken har byggts på lokalgatorna med försänkta planteringsytor som tar emot allt vatten från gata och trottoar. Gångspänger och bilöverfarter till garage ligger fritt över diket för att undvika stående vatten vid kraftiga regn. Vattnet tas om hand, fördröjs och säkerställer tillväxten för träden och övrig vegetation i dessa grönstråk.

På huvudgatan, Bobergsgatan, är träden planterade på traditionellt vis som alléplantering i trädgropar med galler. Dessa är utformade som betonglådor med specialutformad brunn. Allt vatten från gatan leds in till träden via en brunn för varje träd.

För att göra det möjligt att ta hand om stora mängder vatten, hålla kvar och rena det samt se till att växtbetingelserna är goda har jord bestående av biokol och makadam använts. Det är en blandning av grus och träkol som ger förutsättningar för mycket god tillväxt samtidigt som koldioxid binds in i kolet.

De extrema skyfallen med över 50 millimeter regn på en timme är fortfarande relativt ovanliga, men förväntas öka med framtidens klimatutmaningar. Ett häftigt regn som kom i juni 2021 togs väl omhand av växtbäddarna på Madängsgatan, se nedan film. Den stora utmaningen är numera perioder där det inte regnar, och där bevattningsbehovet ökar.

Film från Fredrik Ohls, Sweco.

Fler filmer om grönskan i området:

Planering av grönstrukturen, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Det rika ekbeståndet, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Artikel Publicerad: 2022-04-17 Uppdaterad: 2025-05-27