Klimatanalys detaljplaner: viktigt verktyg för att minska utsläpp och kostnader

Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av samhällets utsläpp, men i stadsutvecklingsprojekt är klimatpåverkan ofta svår att överblicka och fånga i sin helhet. Norra Djurgårdsstaden har därför valt att arbeta systematiskt med klimatanalyser av detaljplaner – inte som ett kontrollmoment i slutet av processen, utan som ett strategiskt verktyg för att styra beslut, kostnader och innovation redan från start.

Det är först när klimatpåverkan synliggörs i tidiga skeden som det går att påverka de stora utsläppsposterna. Klimatanalyser har därför blivit en central del av hur området planeras, projekteras och byggs.

Tidiga klimatberäkningar

Stockholms stad började arbeta mer strukturerat med bland annat klimatfrågan i samband med uppföljningen av Hammarby Sjöstad. Exploateringskontoret tog tillsammans med forskare vid KTH fram verktyget Miljöbelastningsprofilen, där klimatpåverkan var en av flera utsläppskategorier. Dessa erfarenheterna lade grunden för klimatarbetet i Norra Djurgårdsstaden.

Klimatkrav på byggaktörer

När Norra Djurgårdsstaden började byggas saknades både etablerade beräkningsmetoder och referensvärden. Trots det valde staden att från och med 2012 införa krav på klimatberäkningar utifrån materialanvändning och byggprocess för byggaktörer. De första resultaten blev svåra att tolka och jämföra, bland annat på grund av varierande systemgränser och användning av olika beräkningsverktyg.

När de första referensvärden för byggnader togs fram av forskare på KTH (2021), där den genomsnittliga klimatpåverkan för ett flerbostadshus låg på cirka 360 kg  CO₂e / blev det en central utgångspunkt för det fortsatta arbetet. I markanvisningar från och med 2024 fastställdes en årsvis sänkning av nivåerna från 300 kg  CO₂e /år 2025 till ett målvärde på 180 kg  CO₂e / år 2030. 

Under 2025 har tio byggaktörer redovisat klimatberäkningar från sina projekt under projekteringsskedet. Klimatpåverkan ligger mellan 204 och 461 kg  CO₂e / BTA.

Klimatkrav på allmän platsmark

Tidigt ställdes också krav på att stadens egna projekt ska beräkna sin klimatpåverkan utifrån både materialanvändning och byggprocess, även för allmän platsmark. För att göra detta möjligt förenklades Miljöbelastningsprofilens verktyg och anpassades till en mer praktisk Excelmodell med emissionsfaktorer från Trafikverkets klimatkalkyl. Samtidigt skärptes klimatkraven på material jämfört med stadens gemensamma krav, och enhetliga anvisningar för klimatberäkning togs fram för att säkerställa att alla projekt arbetade enligt samma metod.

I varje skede – från projektering till genomförande – ålades varje teknikområde att räkna samt identifiera och föreslå åtgärder som kan minska klimatpåverkan inför nästa steg. Arbetet visade snabbt de största möjligheterna till utsläppsminskningar finns tidigt i processen. Därför blev det allt tydligare att klimatarbetet måste integreras redan i planerings- och projekteringsskedet.

Under 2025 genomfördes fyra klimatberäkningar med åtgärdsplaner i projekteringsskeden. Parallellt beräknades åtta entreprenader inom klimatanalys Södra Värtan.

Första klimatanalyser av detaljplaner

Med inspiration från Göteborgs arbete, där en klimatanalys genomförts för en hel detaljplan, gjordes ett första försök att beräkna klimatpåverkan på detaljplanenivå. En viktig slutsats var att klimatpåverkan från allmän platsmark måste beaktas tidigt, särskilt vid komplexa grundläggningsförhållanden och behov av tyngre infrastruktur som till exempel broar och kajer.

För att fördjupa kunskapen genomfördes därefter beräkningar av klimatpåverkan från allmän plats i fyra färdigställda detaljplaner i Norra Djurgårdsstaden. Beräkningarna visade stora skillnader, vilket framför allt berodde på markförhållandena. Genom att använda faktiska mängder ur mängdförteckningar, verkliga transportavstånd för hantering av förorenade massor och uppmätt energianvändning från arbetsmaskiner och lokala transporter fick staden en mer verklighetsnära bild av klimatpåverkan. 

Resultaten var tydliga: ju mer komplexa grundläggningsförutsättningar såsom gammal sjöbotten, desto högre klimatpåverkan. Klimatpåverkan för allmän platsmark varierade från 52 till 581 kg  CO₂e / – en variation som nästan helt förklaras av markförhållanden, se tabell 1. Betong och stål stod för upp till 95 procent av utsläppen, medan drivmedel stod för en mindre del. 

_{* A1-A5 är delar av livscykelanalysen som omfattar råmaterial, transport, tillverkning, byggplats och installation.}

Klimatanalys för Södra Värtan

Under 2025 gjordes en detaljerad klimatanalys för Södra Värtan, ett område som omfattar flera detaljplaner i olika exploateringsskeden. Inom allmän platsmark hade ett antal entreprenader redan färdigställts och andra projekterats, samtidigt som delar av området fortfarande återstod att planera.

Klimatanalysen byggde på detaljerade beräkningar av de färdigställda och projekterade entreprenaderna. Utifrån dessa togs schabloner fram för att uppskatta klimatpåverkan i de delar som ännu inte var färdigprojekterade. 

Arbetet omfattade två scenarier, scenario 1 beskriver traditionellt byggandet (basår 2019) och scenario 2 omfattar klimatåtgärder samt innovativa satsningar som minskar utsläppen.

För scenario 1 landade klimatpåverkan på 31 000 ton  CO₂e och varierade starkt mellan de olika entreprenaderna. Analysen visade att stål och betong står för den stora delen av klimatpåverkan.

Scenario 2 inkluderade bland annat åtgärder såsom etableringen av det lokala masslogistikcentret, skärpta klimatkrav på material, fossilfria drivmedel. I Saltkajen, en utbyggnad i vatten, genomfördes dessutom under entreprenadskedet innovativa åtgärder såsom ersättning av betong med krossmaterial samt ökad andel slagg i platsgjuten betong. Åtgärderna i scenario 2 har bidragit till att minska utsläppen med 2 200 ton  CO₂e och samtidigt reducerat kostnaderna med 2,1 miljoner kronor, se tabell 2. 

Analysen visade också att allmän platsmark står för cirka 35 procent av områdets totala utsläpp, medan byggnader står för 65 %. Allmän platsmark står för en klimatpåverkan på cirka 507 kg  CO₂e / och byggnader ligger på mellan 180–300 kg  CO₂e / BTA beroende på tidpunkt för markanvisningen. 

Innovationsarbetet har uppmärksammats. 2025 tilldelades renoveringen av Saltkajen Svenska Betongföreningens klimatpris för sitt bidrag till utvecklingen av klimatförbättrad betong och mer resurseffektiva lösningar i anläggningssektorn.

Lärdomar och vägen framåt

Arbetet i Norra Djurgårdsstaden visar tydligt att tidiga insatser är avgörande för att kunna halvera klimatpåverkan från allmän platsmark. Ju tidigare i planerings- och projekteringsskedet klimatanalyser genomförs och åtgärder vidtas, desto större möjligheter finns att styra utvecklingen mot både minskade utsläpp och lägre kostnader. När klimatpåverkan analyseras först i entreprenadskedet är det för sent.

För att uppnå minskad klimatpåverkan behöver klimatarbetet i första hand fokusera på optimerad utformning av konstruktionen, i andra hand klimatsmart materialval och i tredje hand klimatoptimerad byggprocess.

Stadens samtliga förvaltningar och bolag behöver jobba mot gränsvärden och samma beräkningsmetodik för att göra resultaten jämförbara. Samverkan med övriga städer bör ske för att säkerställa samma synsätt över hela landet.

Genom samverkan mellan stadens olika förvaltningar, byggaktörer, akademi och andra städer kan gemensamma metoder och arbetssätt utvecklas. När rätt kompetenser såsom konstruktörer, geotekniker och innovatörer – involveras redan i de tidiga skedena skapas förutsättningar för att minska klimatpåverkan.

Relaterat dokument:

Artikel Publicerad: 2026-05-26 Uppdaterad: 2026-06-18