Klimatreducerande betong testas i pilotprojekt

All byggnation medför stor klimatpåverkan i byggskedet, framförallt från framställning av material, och i viss mån från byggprocessen. Vid utbyggnad av allmän plats används stora mängder anläggningsbetong. I Norra Djurgårdsstaden har ett flertal pilotprojekt med klimatreducerad betong genomförts för att minska betongens klimatpåverkan. Pilotprojekten undersöker hur beständig betong fungerar med olika recept, det vill säga med olika mängder masugnsslagg istället för cement.

Stockholms stad ställer klimatkrav för betong och stål i alla entreprenader. Betong används som byggmaterial i en mängd konstruktioner på allmän platsmark, men framställningen av cement, det bindemedel som används i betong, orsakar stor klimatpåverkan. För att driva på utvecklingen har ett antal piloter startat för att testa klimatförbättrad betong. Att byta ut delar av cementen mot granulerad masugnsslagg i betong är ett sätt att få ner betongens klimatpåverkan. Den ena piloten handlar om ett tillfälligt påldäck och den andra om undervattensbetong.

Tillfälligt påldäck vid Lilla Lidingöbron

Vid Lilla Lidingöbrons landanslutning i Ropsten har exploateringskontoret byggt ett nytt permanent påldäck med gång- och cykelväg samt spårtrafik. Innan den nya stationen i Ropsten kan anläggas (vilket beräknas ske tidigast 2030), leds spårtrafiken mellan Lidingöbanans befintliga hållplats och det nya spårläget på bron via ett temporärt påldäck. I och med att det temporära påldäcket bara kommer användas fram tills den nya stationen byggts innebar det en möjlighet att testa gänser för hur mycket cement som kan ersättas med masungnsslagg. För det permanenta påldäcket har 20 procent av cementen ersatts med masugnsslagg och för det tillfälliga med 50 procent.

Som referens har även kuber (1 x 1 m) med andra slagginblandningar gjutits. De ska ligga i Lilla Värtans vatten under en lång tid. Kuberna är gjutna med tre betongrecept där cementinnehållet ersatts med 35, 50 respektive 65 procent slagg (GGBS – Granulerad masugnsslagg).

Under ett antal år kommer projektet utvärdera hur betong kan utföras på ett mer miljöriktigt och klimatreducerat sätt med bibehållna tekniska egenskaper. De första indikationerna är att egenskaper som tryckhållfasthet och frostbeständighet är jämförbara med vanlig betong. Resultaten från de första korttidstesterna finns redovisade i en separat rapport upprättad av Swerock. Långtidsstesterna kommer pågå fram tills det tillfälliga fästet rivs.

Pilotprojektet initierades av exploateringskontoret, trafikkontoret, Peab och betongleverantören Swerock samt Sweco.

Klimatreducerad betong testats vid Saltkajen

I samband med utbyggnaden av Saltkajen i Värtahamnen testas också klimatreducerad betong, men för konstruktioner i vatten – så kallad undervattensbetong. För att säkerställa kvaliteten görs testerna först i ett laboratorium och därefter i full skala i vattenfyllda containrar. Tack vare olika mängder av slagginblandningar kan klimatbelastningen minska med 30 procent.

Hittills har få tester gjorts för den här typen av betong i undervattensmiljöer och det saknas därför erfarenhet av att gjuta undervattensbetong i kombination med slagginblandning. Testerna är en del av utvecklingsarbetet och pågående projekt Saltkajen kom lägligt i tid för att genomföra så kallade mock-up-tester med slagginbladning. Utifrån dessa kan vi sedan gå vidare för att implementera i framtida projekt.

Saltkajen ligger på en utsatt plats och betongkonstruktionen i utbyggnaden av den nya piren och kajen kommer att ligga under och över vattenytan beroende på väder och vattennivåer i Lilla Värtan. Betong som ligger i vattenbrynet är särskilt utsatt. Pilotprojektet inleddes under hösten 2022 då ett antal labbtester genomfördes enligt gängse testprotokoll. Lärdomarna har sedan kunnat appliceras på de fullskaliga testerna i vattenfyllda containrar i Södra Värtahamnen som påbörjades i februari i 2022. Totalt har tre modeller i full skala gjorts under våren 2023, där skillnaden är slagginblandningen – från 12 procent till 42 procent. För att utvärdera de olika recepten och säkerställa kvaliteten görs löpande tester på betongen där bland annat frost- och tryckbeständighet samt värmeutveckling studeras. Ambitionen är att klimatpåverkan från betongen ska minska med cirka 30 procent.

För att hinna både testa och utvärdera resultatet från de provgjutningar som görs i pilotprojektet kommer betongen från dessa inte hinna användas i Saltpiren utan först i kommande projekt. För Saltpiren kommer klimatreducerad betong som redan är beprövad att användas.

Luc Pagés, anläggningsingenjör berättar om projektet.

I rollen som både kravställare och förvaltare av det som byggs har Stockholms stad en unik situation. Detta innebär ett ansvar att, under kontrollerade former, prova, och pusha gränser för att hitta nya hållbara lösningar. Att få ner klimatpåverkan i betong är ett av dessa.

I projektet deltar Stockholms stads exploateringskontor och trafikkontor, Sweco och Skanska.

Artikel Publicerad: 2022-10-19 Uppdaterad: 2025-05-21