Olika metoder för markrening används i Norra Djurgårdsstaden

Att rena marken i Norra Djurgårdsstaden är en förutsättning för att kunna bygga och utveckla stadsdelen. För att göra detta finns flera sätt beroende på vad det är för typ av föroreningar, var föroreningarna finns och vad platsen ska användas till. Bland annat har saneringsmetoder testats, däribland en för Sverige helt ny teknik, där marken renas samtidigt som den stabiliseras.

Efter många år av industriverksamhet i Hjorthagen och produktion av gas är det nödvändigt att rena och åtgärda mark och grundvatten innan det är möjligt att börja bygga bostäder, förskolor, verksamhetslokaler, parker och torg. Jorden är delvis gammal sjöbotten med tjocka lerlager. Under gasverkstiden lades fyllnadsmassor på sjöbotten för att utöka industriområdet. Föroreningarna på platsen utgörs av tjära, bensen och tungmetaller och de förekommer i de olika jordlagren: fyllnadsmassorna, leran och moränen under leran. Olika metoder används för att rena jorden såsom schaktsanering, kemisk oxidation, biologisk nedbrytning och aktivt kol. 

Att gräva bort föroreningar

Den markreningsmetod som har använts i störst utsträckning inom projektet är schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden grävs bort. Metoden används för förorenad ytlig jord som ligger ovanför grundvattenytan. Schaktsanering används med fördel på platser där man ska anlägga hus då jorden ändå behöver grävas bort. Massor som grävs bort transporteras till Norra Djurgårdsstadens masslogistikcenter. På masslogistikcentret sorteras massorna så att de små jordpartiklarna skiljs från de större. Eftersom föroreningarna till största delen förekommer bundet till de små jordpartiklarna är det enbart de som behöver köras till deponi, samtidigt som alla större gruskorn, stenar och block kan återanvändas till exempelvis utfyllnad vid ledningsschakt och vägar i området.

Masslogistikcentret startade 2018 för att effektivisera masshanteringen genom lokal sortering. Hittills har 1 330 000 ton berg och schaktmassor återvunnits. 2023 utökades verksamheten med en våtsiktsanläggning där massorna tvättas med vatten. Det innebär att återvinningen kan öka ytterligare tack vare att även de mindre fraktionerna kan tvättas rena och kan återanvändas. Att ha ett masslogistikcenter på plats har bidragit till färre transporter till deponi från området.

In situ – att rena på plats

Under 2016-2017 genomfördes en innovationsupphandling för etapp Kolkajen för att utveckla nya sätt att upphandla konsulter och entreprenörer för projektering, pilottester och kontroller. Entreprenör handlades upp i en samverkansentreprenad där beställare och entreprenör gemensamt projekterade fram handlingar. Vid pilottesterna som genomfördes undersöktes olika typer av metoder för in situ sanering, bland annat kemisk oxidation, biologisk nedbrytning och jordtvätt. Flera av metoderna uppvisade goda resultat. Detta har sedan legat till grund för den fullskaliga saneringen i Kolkajen.

Inom etapp Kolkajen finns föroreningar både över och under grundvattenytan. Markrening på stora djup är en komplex process och kan utföras på flera sätt. I Kolkajen utförs markreningen genom att det översta lagret av jorden schaktas bort. Sedan förekommer på vissa platser lera som på en del ställen är upp till 15 meter tjock, och därefter morän innan berget. I stället för att även gräva bort den djupa jorden med dessa föroreningar saneras jorden in situ genom dels kemisk oxidation och dels biologisk nedbrytning. För varje delområde skräddarsys valet av metod för att anpassas till föroreningarna och förhållandena på platsen. Både kemisk oxidation och biologisk nedbrytning innebär att ämnen tillsätts till jorden som leder till att föroreningarna slutligen bryts ner till koldioxid och vatten. 

På vissa ställen, där den nya dragningen av Bobergsgatan ska gå, behöver leran även förstärkas för att undvika sättningsskador när den bebyggs. Metoden som då använts kallas ISS–ISCO; In Situ Stabilisation and Solidification – In Situ Chemical Oxidation. Stabiliseringen utfördes med en maskin på över 100 ton som har ett inblandningsverktyg med en diameter på två meter. Inblandningsverktyget rör om leran med cement och oxidationsmedel och på så sätt stabiliseras leran samtidigt som föroreningarna bryts ner. Saneringen som utförts i Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden är den största i Europa där denna metod har använts*. En miljökontrollorganisation har dagligen tagit prover för att säkerställa att de åtgärdsmål som är satta för jord och grundvatten nås. Luftmätningar görs även för att kontrollera lukt och föroreningshalter i luften. Omgivningskontroll i grundvatten kommer pågå i flera år efter det att saneringen är slutförd.

In situ-sanering av moränen görs även den genom kemisk oxidation eller biologisk nedbrytning. Men i stället för att tillsätta medlet genom användning av en stor maskin med inblandningsverktyg så har projektet installerat plaströr i marken, så kallade TAM-rör. Dessa rör gör att injektionsmedlet kan tillföras på olika nivåer i jorden och vid återkommande tillfällen. Totalt har 1500 TAM-rör placerats i marken och hittills har 30 000 kubikmeter morän renats. Inne på arbetsområdet sticker TAM-rören upp ur marken.

– Tack vare att vi renar på plats kan vi undvika de transporter och den stora spont som annars hade behövts för att schakta bort all djup jord. Genom markreningen minskar även spridningen av föroreningarna från marken till Lilla Värtan. Utredningsarbeten och pilottester har genomförts under många år för att komma fram till vilka saneringsåtgärder som är lämpliga och det är roligt att arbetena är i gång, säger Sofia Billersjö, markmiljöspecialist på exploateringskontoret.

Kommande markreningar

Även kommande etapper som Loudden, Värtahamnen och Frihamnen behöver markrenas. För att kunna bebygga dessa områden har föroreningssituationen kartlagts och riskbedömningar tagits fram som visar på vilka risker som finns idag. Dessa utredningar kommer att ligga till grund för framtagande av nya undersökningar och vilka saneringsåtgärder som behöver vidtas.

Film på engelska om hur markreningen går till i Ropsten

Sofia Billersjö, markmiljöspecialist, Fredrik Bergman, genomförandechef, Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stads exploateringskontor berättar om hur markreningen går till i Ropsten och varför mångfunktionella blå- och grönytor är viktiga. Andreas Huss, arkitekt och boende i Norra Djurgårdsstaden berättar hur det är att bo i området.

Relaterade länkar:

^{*Källa: Sheeba Environmental Engineering AB som är projektörer på platsen.}

Artikel Publicerad: 2024-05-06 Uppdaterad: 2025-05-21