Så sänkte Saltkajen klimatutsläppen med 25 procent

Genom att utmana traditionella tekniska lösningar med nytänkande och ekonomiska incitament har Stockholms stad minskat klimatutsläppen med cirka 25 procent i ett utmanande anläggningsprojekt, Saltkajen i Värtahamnen.

I projektet har en besparing gjorts på drygt två miljoner kronor och över 2 200 ton koldioxidekvivalenter genom att klimatpåverkan sänktes från beräknade 8 200 ton till 6 000 ton. Det visar att klimatnytta och lönsamhet går hand i hand, en prestation som hösten 2025 belönades med Svenska Betongföreningens klimatpris.

Norra Djurgårdsstadens förutsättningar är komplexa. Området omfattar åtta kilometer kustlinje i det som under hundra år har varit hamnverksamhet och gasverksindustri och markförhållanden kräver stabilisering. Under fyra år har Saltkajen stegvis omvandlats. Efter omfattande grundläggnings-, muddrings- och betongarbeten är kajen nu klar med granit, plattsättning och nya gångstråk. Den nya kajpromenaden lär bli en central mötesplats i hamnkvarteren och stärka kopplingen mellan staden och vattnet.

Trots att projektet Saltkajen befann sig i ett långt framskridet skede när stadens nya klimatmål om halverade konsumtionsutsläpp klubbades, lyckades högt ställda klimatmål integreras i entreprenadskedet. Det visar att det aldrig är för sent att optimera, även om klimatfrågan behöver komma in tidigare i planeringen.

I Saltkajen uppnåddes den största klimatvinsten genom att ersätta cirka 3 000 m³ betong med återvunnet krossmaterial. Krossmaterialet kom från Norra Djurgårdsstadens lokala masslogistikcenter i Frihamnen som hanterar massor från såväl Norra Djurgårdsstaden som utbyggnaden av tunnelbanan och andra stadsutvecklingsprojekt för att öka cirkulära flöden av material. Genom att justera pålarnas utformning och använda mer materialeffektiva konstruktionslösningar kunde dessutom materialåtgången minska kraftigt. Därutöver sparades omkring 24 ton stål genom att återanvända bland annat spont och 600 m² smågatsten. Även det faktum att fossilfria drivmedel används i alla maskiner och transporter till och från byggarbetsplatsen minskade klimatutsläppen.

I betongen användes 30 procent slagg som ersättning för cement. Inför ombyggnationen av Saltkajen gjordes flera olika tester av betong med slagginblandning för att minska andelen cement. Testerna gjordes i full skala i utmanande miljöer och med olika mängder slagginblandning för att trycktesta teknisk livslängd, frostbeständighet och hållfasthet. Sammantaget ledde ansträngningarna till att klimatutsläppen kunde minska med 25 procent.

Erfarenheterna från Saltkajen tas nu vidare i Stockholms stads kommande projekt där nya arbetssätt successivt integreras i tekniska riktlinjer och upphandlingar.

Artikel Publicerad: 2026-06-18 Uppdaterad: 2026-06-18