Storskaligt återbrukscentrum öppnar i Frihamnen
I slutet av maj 2026 öppnade ett av Sveriges största centrum för återbruk av invändigt byggmaterial. Målet är att hushålla med resurser, minska stadens klimatpåverkan och driva utvecklingen för ett mer hållbart byggande.
I Magasin 6 i Frihamnen huserar numera en återbrukscentral (ÅBC) för invändigt byggmaterial, ett initiativ av och för verksamheter inom Stockholms stad. Här ska material som dörrar, vitvaror, badrumsporslin, möbler och belysning få nytt liv. Även om verksamheten precis invigts har den varit igång med pilotprojekt sedan årsskiftet.
– Att ta emot material är enkelt, den stora utmaningen är att få ut det i nya projekt. Det handlar såväl om inställning och kunskap som logistik. Vår ambition är att processen ska bli enkel, men det krävs nya sätt att tänka. För att återbruket ska bli storskaligt behöver vi redan på ritbordet ifrågasätta vad som ritas in och ändra kravställningen; måste alla dörrar ha samma ljudklass? En äldre dörr kan exempelvis vara jättebra materialmässigt, men inte leva upp till dagens tekniska krav, säger Jacob Landin, enhetschef för Återbrukscentralen, Stockholms stads serviceförvaltning.
En insikt Jacob lyfter fram är att återbruk handlar om två separata processer som ofta blandas ihop: att ta tillvara på material från byggnader som rivs och att planera in material i nya projekt. Sammanblandningen är ett av de största hindren för storskaligt återbruk. En lika viktig förändring för att detta ska ske handlar om hur vi tänker – i dag är det vanligt att leta bland det som finns tillgängligt just nu, lite som att söka på Blocket. Ambitionen för återbrukscentralen är istället att fungera som en bygghandlare där man planerar sina materialbehov långt i förväg.
Allt material kontrolleras noggrant
Innan materialet kommer till återbrukscentralen kontrolleras och utvärderas det noggrant för att säkerställa att det lämpar sig för återbruk. Produkterna publiceras därefter på en digital marknadsplats. För att skapa en god omsättning krävs ett aktivt kommunikations- och utbildningsarbete för att nå ut till stadens verksamheter och inspirera dem att använda produkterna i sina projekt.
Ett material som lämpar sig väl för återbruk är metall. Det är inte ömtåligt och har en stor inbyggd klimatpåverkan då det kräver mycket energi att producera. Toalettstolar och undertaksplattor är andra produkter som går att ta in i stora volymer och därmed bidra till det storskaliga återbruket. Äldre fönster är däremot svårare att återbruka, då de inte uppfyller dagens krav på U-värde och energiklass. De kan istället skickas till länder med andra krav och på så vis ges ett längre liv.
– En vanlig fördom är att återbrukat material ska vara billigt, som en fyndhörna, men ambitionen är en helt annan. Materialen som finns på Återbrukscentralen ska hålla samma standard som nya produkter och kommer därför också kosta som nya, säger Jacob Landin.
Ingen har knäckt koden – än
Liknande initiativ för återbruk dyker upp runt om i Sverige, men hur verksamheterna skalar upp är fortfarande olöst. Även om Stockholms stad har många projekt menar Jacob att inte ens staden är tillräckligt stor på egen hand.
– Det är ingen som har knäckt koden för storskalighet än. Vi behöver göra detta tillsammans och för att ta nästa steg har vi sökt och fått externa medel från Tillväxtverket för att undersöka hur man kan skapa en gemensam återbruksmarknad i landet, säger Jacob Landin.
En viktig del av stadens klimatarbete
– Omställningen av byggsektorn är avgörande för att nå stadens klimatmål och återbrukscentralen är ett viktigt initiativ i det arbetet. Tillsammans med bygglogistikcenter och masslogistikcenter skapar vi en hub med verksamheter som på olika sätt bidrar till ett mer cirkulärt byggande, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden på exploateringskontoret.
Återbrukscentralen drivs av Stockholms stads serviceförvaltning.
Artikel Publicerad: 2026-06-18 Uppdaterad: 2026-06-18