TangoW - Mat, energi och vatten: synergieffekter för transformation

Den transformativa kapaciteten är förmågan hos en organisation eller ett samhälle att kunna hantera och anpassa sig till förändringar, samt aktivt omforma och utveckla nya strukturer, arbetssätt och normer för att uppnå en hållbar och rättvis framtid. Det innebär att identifiera utmaningar och möjligheter, skapa förutsättningar för innovation, stärka samverkan mellan olika aktörer, anpassa styrning och regelverk samt förändra normer och beteenden. I Norra Djurgårdsstaden har det undersökts hur detta kan appliceras på urban odling.

Om TANGO-W

TANGO-W (Transformative cApacity in eNerGy fOod and Water) är ett tillämpat forsknings- och samverkansprojekt som vill stärka urbana transformativa kapaciteter. I projektet har fokus varit att utveckla system i skärningspunkten mellan mat, energi och vatten. För att stärka denna förmåga på stadsnivå har urbana labb startat, där lokala aktörer samarbetar, testar nya idéer och utvecklar praktiska lösningar. Labben ger utrymme att forma nya roller, arbetsprocesser och tekniska verktyg, anpassade till lokala förutsättningar. Detta inkluderar att hitta integrerade lösningar, skapa nya affärsmodeller och omvandla urbana utmaningar och dilemman till möjligheter för hållbar stadsutveckling.

TANGO-W:s fokus i Stockholm

En trygg livsmedelsförsörjning är en grundläggande fråga för alla städer. Stadsjordbruk och urban livsmedelsproduktion har alltid varit en del av staden. Idag sker odling i mindre skala på balkonger, pallkragar och koloniträdgårdar. Kommersiell odling i stadsmiljön har ökat och blivit en växande del av städers livsmedelsförsörjning.

Nya former av urban odling i växthus eller andra skyddade miljöer kan ge ett betydligt större bidrag till städers livsmedelssäkerhet och öka deras självförsörjningsgrad. Enligt studien ”10 % mat från staden – Effekt och möjlighetsanalys för livsmedelsproduktion i urban miljö i Stockholm” har ytor som kan användas för växthus eller inomhusodling identifierats. Detta skulle kunna tillföra en betydande mängd närproducerad mat. I Norra Djurgårdsstaden finns möjligheter att i stadsplaneringen reservera plats för odling på tak, väggar, gårdar och allmänna platser, samt identifiera outnyttjade mörka utrymmen som källare och bergrum som lämpar sig för urban odling.

Syfte och mål

Syftet för det urbana labbet i Norra Djurgårdsstaden är att undersöka hur stadsplaneringen kan inrymma urban odling, genom att identifiera platser, ytor och utrymmen för både stadsbönder och fritidsodlare.

Målet är att få ökad förståelse för hur stadsplaneringen ska kunna ta höjd för urban odling.

Resultat och erfarenheter

Under projektets första år genomfördes intervjuer och workshops med lokala aktörer för att kartlägga behov och utmaningar. Medverkande var tjänstepersoner, forskare, fastighetsutvecklare och andra intressenter. Detta resulterade i en vision om hur en stadsdel med omfattande urban odling skulle kunna utformas.

Under 2024 togs en potentialstudie fram för att inspirera till hur urban odling kan integreras i byggnader, gårdar och på allmän plats. Studien kartlade lämpliga ytor och grödor som skulle kunna vara lämpliga utifrån stadens förutsättningar. Ett flertal synergier identifierades, däribland mindre matsvinn på grund av korta livsmedelskedjor, möjlighet att reglera temperatur och öka biologisk mångfald. Genom att beklä väggar och tak med växthus kan detta även bidra till att reducera buller. En studieresa arrangerades för Stockholms stads landskapsarkitekter för att visa praktiska exempel på urban odling i regionen.

I slutet av projektet har medvetenheten ökat om hur urban odling kan bidra till en hållbar utveckling i Norra Djurgårdsstaden. Projektet har också bidragit till en ökad förståelse om hur odling kan integreras i och på byggnader, som en del i stadens övergripande odlingsstrategi. Arbetet med att söka ytterligare finansiering för fortsatt utveckling och genomförande av demonstrationsanläggningar har påbörjats.

Vidare läsning och relaterade länkar: