Hamnkvarter i förändring
Värtahamnen och Frihamnen är centrala delar av Norra Djurgårdsstaden. Här pågår en omfattande omvandling där hamnområden och industrimiljöer omvandlas till stad med bostäder, kontor, torg, parker och service, samtidigt som färje- och kryssningsverksamheten integreras och vidareutvecklas.
Redan idag syns stora förändringar, som utbyggnaden av Värtahamnens pir och anslutningen till Norra länken. Områdets industriella historia lever kvar i byggnader och strukturer, samtidigt som staden tar plats.
På nedan digitala gåtur får du lära dig mer om hur Stockholms hamnkvarter utvecklas.
Följ med på vandring i hamnkvarteren
1
Finlandsparken och Värtans station
Vandringen börjar i Finlandsparken där Finlandsmonumentet av Gudrun Eduards står som en hyllning till den svensk-finska vänskapen. Intill parken ligger Värtans station, en röd tegelbyggnad i nyrenässansstil som påminner om järnvägens storhetstid. Det är den enda stationsbyggnaden som finns kvar från Värtabanans korta tid med passagerartrafik. Redan 1913 lades den ner. Sedan dess har byggnaden haft många liv: postkontor, magasin och idag kontor. Värtans station är klassad som byggnadsminne.
2
Värtaterminalen – porten till Östersjön
Passagerargången leder rakt ut på Värtaterminalens gröna tak – en publik yta öppen för alla, med vidsträckt utsikt över staden och havet. Terminalen blev klar 2016 och är en knutpunkt för färjetrafik till Finland och Baltikum. Byggnaden är inspirerad av traditionell hamnarkitektur och miljöcertifierad enligt Miljöbyggnad guld. Integrerade system för solenergi och bergvärme tillgodoser stora delar av energibehovet.
På taket finns konstverket "2066" av Hans Rosenström. Fem massiva granitblock skapar en plats för reflektion och vila. Genom en gömd högtalare hörs röster från forskare och visionärer som 2016 siade om hur världen kan se ut år 2066. Inne i terminalen finns fler publika konstverk att ta del av.
3
Kommunalhuset
Vi går tillbaka genom passagerargången mot Värtans station utan att korsa Värtabanans spår och följer gången ner mot Kommunalhuset, en jugendbyggnad med putsad gul fasad och kalkstensomfattningar ritad av Georg Ringström. Notera Stockholms skyddshelgon S:t Erik som omgiven av blåstång pryder portalen. Byggnaden rymde ursprungligen hamnkontor, tull, polis och brandstation. Idag har Hamnarbetarförbundet kontor här.
4
Portalen
Portalen, med sina 13 våningar, blir en ny entré till Värtahamnen och välkomnar sina första hyresgäster under hösten 2026. Byggnaden gestaltar mötet mellan hamnens industriella arv och modern kontorsarkitektur. På taket blir det gröna terrasser med utsikt över hamnen för möten och sociala aktiviteter. För att främja hållbara resvanor erbjuds 250 cykelparkeringsplatser, tre cykelservicestationer och omklädningsrum. I bottenvåningen skapas förutsättningar för levande gatuplan med lokaler öppna för allmänheten. Bonnier Fastigheter utvecklar förutom Portalen även Pirhuset.
5
Grid 17
Längs Hangövägen håller Grid 17 på att färdigställas med första inflyttning våren 2026. Huset har en rå estetik som speglar hamnens industriella och marina arv. Den upprepade strukturen i fasaden, synlig betong och gula detaljer ger byggnaden karaktär. Grid 17 når Outstanding i certifieringen ”BREEAM-SE New Construction” med 92,2 % vilket placerar den främst av samtliga byggnader som certifierats i den kategorin. Fastighetsägare är Niam och de utvecklar även trettonvåningshuset "The Dockworks" som det planeras för strax intill Grid 17.
6
Entréparken
Entréparken är en tillfällig park som välkomnar de som arbetar och besöker hamnkvarteren. Parken ska kunna användas som mötesplats för olika evenemang och aktiviteter. Med sittplatser, träd och konst är det en levande miljö mitt i ett område som är i stor förändring.
Parkens containrar pryds av konstverket ”Flyttar in & Hamnar i”, av Josefina Anjou i samarbete med Stockholm konst. Verket, monterat på tre containrar, är en hyllning till Värtahamnens historia och en berättelse om platsens utveckling.
7
Restaurang Skeppet
Restaurang Skeppet, ritad av Knut Perno, var länge en viktig samlingsplats i området och hade två matsalar: en för tjänstemän med vita dukar och bordsservering och en utan dukar för hamnarbetare. Byggnaden speglade dåtidens sociala strukturer och fick nytt liv på 1970-talet när Hasse & Tage framförde den ikoniska 88-öresrevyn här. Byggnadens arkitektoniska detaljer som de stora fönstren och delar av den ursprungliga planlösningen är bevarade.
8
House of Q
På Malmvägen har House of Q hösten 2025 etablerat sig i lokaler som tidigare var Indiskas huvudkontor. Med en tydlig vision att belysa och levandegöra queerkultur och queerhistoria skapar initiativtagarna ett levande hus för konst, kultur, mat, musik och möten.
9
Kranverkstaden
Kranverkstaden, byggd 1921 och ritad av Åke Tengelin, är en del av Värtahamnens industriarv. Byggnaden utökades på 1930-talet med en ny vinkel och en högre verkstadshall för underhåll av hamnens stora kranar. 1993 omvandlades den gamla verkstaden till ateljé av formgivaren Birgitta Watz.
Den ursprungliga verkstadskaraktären lever kvar i de öppna rummen med betonggolv och råa industrimaterial. En varsam renovering har bevarat byggnaden och gjort kranverkstaden till ett exempel på hur industrihistoriska miljöer kan få nytt liv och nya funktioner.
10
Kvarteret Rotterdam
Hösten 2026 flyttar TV4 in i kvarteret Rotterdam. Fastigheten har genomgått omfattande renovering och belönades 2022 med Årets LEED O+M i Sweden Green Building Awards.
11
Hotell Scandic Södra Kajen
Med sina två höga torn är Hotell Scandic Södra Kajen, tidigare Scandic Ariadne, ett av landmärkena i Värtahamnen. Den postmoderna byggnaden från 1991 präglas av vita plåtkassetter och varierande fönster. Efter omfattande renovering öppnade hotellet på nytt sommaren 2024 med moderniserade lokaler för hotellgäster och konferenser, samtidigt som den ursprungliga arkitektoniska visionen bevarats.
12
Pirhuset
Med sina 24 våningar blir Pirhuset ett nytt landmärke i hamnkvarteren och välkomnar vid Lilla Värtan. Byggstart för Pirhuset sker tidigast under 2026. Bonnier Fastigheter är byggaktör. Sommaren 2022 påbörjades arbetet med Saltkajen och Saltpiren.
13
Saltkajen
Längs vattenlinje mot Lilla Värtan växer Saltkajen fram med ny pir, brygga och renoverad kajkonstruktion och blir klar under 2026. Tack vare nytänkande, användning av klimatreducerad betong och lokala krossmassor minskade CO₂e-utsläppen med över 2 000 ton och arbetet med Saltkajen belönades med Betongföreningens klimatpris 2025. SL:s pendelbåt 80 kommer att angöra kajen.
14
Bygglogistikcenter
Vid kajen ligger bygglogistikcentrets kontor på en pråm, en viktig pusselbit i Norra Djurgårdsstadens hållbara utveckling. Sedan 2013 samordnar centret materialleveranser och avfallshantering, vilket avsevärt minskat antalet tunga transporter. 2023 tillkom återbruksverksamhet där överblivet byggmaterial kan få nytt liv.
Effektiv bygglogistik ökar säkerheten och effektiviteten
(Norra Djurgårdsstaden 2030)
15
Magasin 1
Magasin 1 är en trevåningsbyggnad med putsade tegelväggar och pelarstomme i tjugotalsklassicistisk stil. På andra sidan Södra Hamnvägen står två röda trähus från samma år. Tullbevakningsbyggnaden utmärks av sitt pagodtak som kombinerar klassicistiska och kinesiska influenser. Intill ligger administrationsbyggnaden, ursprungligen förtullningskontor, med bevarade detaljer som en gaseldad järnspis från Bolinder.
16
Frihamnstorget
Vid Frihamnstorget blandas gammalt och nytt. Den tidigare hamnplatsen har förvandlats till en levande mötesplats där konst och hantverk huserar i containers och ateljéer, medan den industriella bakgrunden ger karaktär åt platsen. Här ligger även Blivande – en kreativ hubb i staplade sjöcontainrar med ateljéer, verkstäder, odlingar och mötesplatser. Blivande experimenterar med hållbara lösningar och cirkulär ekonomi, och är en plats för samarbete, lärande och nya idéer.
Den röda kranverkstaden från 1931, ritad av Åke Tengelin servade hamnens kranar i sjuttio år och har smyckats med en muralmålning. Idag är det kontor, liksom grannbyggnaden – transformatorstationen vars klassicistiska fasad med rundbågade fönster är bevarade.
17
Magasin 2 och 3
Magasin 2 var nav för godshantering med kranbanor längs kajen. Pelargången i bottenvåningen skyddade lasterna från vädret. Idag rymmer byggnaden Frihamnsterminalen för kryssningstrafik, tull och polis samt hamnkontor.
Magasin 3 ritades i nordisk klassicistisk stil med tegelfasad i två kulörer och fristående pelarrader av åttkantiga pelare som även bär upp våningsplanen.
Lantmännens silos i bakgrunden påminner om hamnens storskaliga historia.
18
Banankompaniet
Banankompaniet består av en gulputsad huvudbyggnad i tre våningar med symmetriska trapptorn. Den slottslika byggnaden gick tidigare under smeknamnet "Banantemplet" och här lagrades upp till 20 000 bananstockar i korkisolerade mogningsrum. På 1990-talet moderniserades lagerdelarna med nya tillbyggnader, men byggnadens historiska karaktär har bevarats.
Banankompaniets lokaler har fått nytt liv med nattklubben och kulturplatsen B-K, där konserter, vernissager och andra evenemang anordnas. Och utvecklingen fortsätter: sommaren 2026 invigs Portlands intill Banankompaniet, en stor utomhusarena för upp till 20 000 besökare. Den nya arenan är för större konserter och festivaler.
19
Masslogistikcenter
Masslogistikcentret hanterar schakt- och bergmassor från Norra Djurgårdsstaden och andra stadsutvecklingsprojekt. Materialet sorteras, tvättas och krossas för att kunna återbrukas med en återvinningsgrad på upp till 80 % som fyllnad till gator och torg. Att massorna tas omhand på plats minskar och avsevärt antalet tunga transporter.
Så fungerar masslogistikcentret
(Norra Djurgårdsstaden 2030)
20
Magasin 10 Fordhuset
Fordhuset, även känt som Magasin 10, stod klart 1931 efter Uno Åhréns ritningar för Ford Motor Company och är ett tidigt exempel på svensk funktionalism. Byggnaden fungerade som mottagning för färdigmonterade bilar, utställningshall, reservdelslager och verkstad. I slutet av 1940-talet utökades anläggningen med en sammansättningsfabrik för att kringgå svenska importrestriktioner. Arkitekturen präglas av stora fönsterytor och stålkonstruktioner. Efter att Ford lämnat 1994 renoverades byggnaden och mellan 2003 och 2024 hade börsen Nasdaq OMX kontor här. Huset är blåklassat av stadsmuseet, vilket innebär "synnerligen höga kulturhistoriska värden".
21
Magasin 5
Magasin 5 har tegelfasad, pelarstomme av betong och indragen lastgård längs södra sidan. Hamnkranarna på piren lastade och lossade varor direkt till de två översta våningarna via kranarnas stålfackverk. Idag rymmer Magasin 5 en blandning av verksamheter, från museimagasin och konservatorsateljéer till mediaproduktion, kostymförråd och auktionshus.
22
Flyghangaren
1919 grundades Sveriges första flygbolag, Svenska Lufttrafik AB, som använde Lindarängen som sjöflyghamn. På platsen, ursprungligen Stockholms första hästkapplöpningsbana, etablerades en skyddad vik som var idealisk för sjöflyg. Flyghangaren på platsen, byggd 1931 och ritad av Sven Markelius, har ett betydande kulturhistoriskt värde.
Under vintern förekom ingen flygtrafik på Lindarängen, så fram till 1938 användes hangaren, känd som Ispalatset och landets första inomhusarena för ishockey, curling och konståkning, som ishall. Här har sju SM-finaler i ishockey spelats 1932–1938.
Flygtrafiken i Lindarängen expanderade fram till Bromma flygplats öppnade 1936, varefter området under andra världskriget användes av flygvapnets marinspaningsförband och civila firmor för försvarsrelaterad målflygning. Efter kriget fortsatte Lindarängen med begränsad flygaktivitet, inklusive privat-, ambulans- och skolflyg, fram till 1952. På 1960-talet fylldes Lindarängsviken igen och platsen blev en containerterminal 1971, som senare flyttades till Stockholm Norvik Hamn 2020. Idag används byggnaden som lager för masslogistikscentrums verksamhet.