Resultat från uppföljning av hållbarhetskrav i Norra Djurgårdsstaden 2024

Byggaktörer och stadens projekt

Introduktion

Syftet med detta dokument är att redovisa resultat från uppföljningen av hållbarhetskrav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna arbeten i Norra Djurgårdsstaden i enlighet med Program för hållbar stadsutveckling, version 3, 2021.

Uppföljning sker vid flera tillfällen – programhandling, systemhandling, bygghandling, relationshandling samt efter två års drift – där verifikat granskas. Byggaktörer redovisar sina verifikat och resultat i ett webbaserat verktyg, uppföljningsportalen.

För etapperna Norra 1, Västra och Värtapiren var hållbarhetskraven frivilliga och de resultat som redovisas utgår från byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad. Tidigare års redovisningar finns under Innovationer & Kunskap | Norra Djurgårdsstaden 2030.

Innehållsförteckning

1. Levande stad

En levande stad är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden med en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet.

Trivsel

Generellt ökar nöjdheten med att bo i Norra Djurgårdsstaden och har gjort sedan 2016. Trenden från de senaste boendeenkäterna visas i diagram 1.1. 2023 är 98 % mycket eller ganska nöjda med att bo i området och andelen som är mycket nöjda har ökat med 14 procentenheter sedan 2019. De områden som de boende är mest nöjda med är tillgången till parker, naturområden, torg och mötesplatser, tryggheten, skötsel och underhåll samt övrigt serviceutbud.

Jämlik och blandad stad

I de färdigbyggda etapperna är fler än hälften hyresrätter. Totalt finns 8 % studentbostäder och 2 % seniorbostäder, se tabell 1.1.

De färdigställda lokalerna finns främst i Gasverket. Hittills har en idrottshall, en grundskola med kapacitet för 900 elever och tio förskolor byggts. Grundskolan har cirka 28 platser per 100 bostäder och förskolorna erbjuder 740 platser, vilket motsvarar cirka 23 platser per 100 bostäder. Andelen lokalytor är för närvarande cirka 17 % och kommer att öka när utbyggnaden fortsätter i Ropsten, Gasverket och Värtahamnen.

Alla etapper har en variation av storlekar på lägenheter för att göra det möjligt att bo i området under livets olika faser. Storleken varierar med följande fördelning: 10 % ettor, 33 % tvåor, 29 % treor, 24 % fyror och 4 % är femmor eller större, se diagram 1.2.

Enligt boendeenkäten 2023 är 85 % nöjda med tillgång till förskola, 76 % med tillgång till skola och 92 % med platser för lek för barn under 6 år. Generellt är fler nöjda med sitt boende och utbudet i stadsdelen jämfört med 2019. Däremot är de boende ganska missnöjda med kulturutbudet och tillgången till sociala ytor inomhus.

Sociotopytor och grön oas

I den täta staden ska det offentliga rummet utformas så att det kan användas av fler. Utmaningen är att bygga tätt, men också grönt för att bidra till rekreation och livskvalitet.

I området planeras det för offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade sociotopytor, som till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Målet är att minst 20 % av den totala marken i planområdet ska bestå av sociotopyta och det ska vara minst 15 m² grön oas per boende. Hittills är sociotopytan 16 % vilket motsvarar 26 m² per bostad. Den gröna oasen utgör 11 m² per boende, se tabell 1.2.

Hittills har elva parker och lekplatser på totalt 33 500 m² byggts i Hjorthagen; lekplatserna har olika teman som skärgård, natur och djur. Det har också byggts utegym, parkour, hundrastgård och bollplaner. Utöver detta finns även tre bollplaner vid Hjorthagshallen.

De boende i Norra Djurgårdsstaden uppskattar sin närmiljö visar undersökningar. Enligt boendeenkäten från 2023 besöker 9 av 10 parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan under sommarhalvåret. Generellt är nöjdheten med tillgången till parker och naturområden hög och ökar för mötesplatser och torg. Trenden från de senaste boendeenkäterna visas i diagram 1.3.

2. Tillgängligt och nära

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik. På kvartersmark och allmän mark skapas goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel. Området trafikeras av tunnelbana, flera busslinjer och eldriven pendelbåt som underlättar användningen av kollektivtrafik.

I de första etapperna ställdes endast kvantitativa krav på bil- och cykelparkeringsplatser. Utvärderingen av Norra 2 visade att dessa behövde kompletteras med kvalitativa krav såsom dörröppnare, säkrare cykellås, väderskyddad parkering, lättillgängliga cykelrum utan höjdskillnader, breda dörrar till cykelrum, verkstadsyta, luftpump, laddmöjligheter samt dusch- och omklädningsrum. För att förenkla och komplettera med mobilitetslösningar utvecklades mobilitetsindex. Verktyget har tagits fram med inspiration från grönytefaktorn och ger byggaktören större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten.

Enligt boendeenkäten 2023 har de som reser minst 5 dagar i veckan till och från Norra Djurgårdsstaden blivit färre. De som uppger att de går till och från Norra Djurgårdsstaden har inte förändrats. Endast 15 % uppger att de reser med bil 3-4 dagar per vecka oberoende av årstid.

Cykel- och bilparkeringsplatser

Kvartersmark

Byggaktörerna ska uppfylla krav på ett visst antal parkeringsplatser för cykel och bil per bostad och ligger i genomsnitt på 2,3 parkeringsplatser för cykel och 0,5 för bil per bostad, se tabell 2.1. och 2.2.

Antalet cykelparkeringar ökar successivt från etapp till etapp. Gasverket västra består av befintliga byggnader utan underliggande garage. Cykelparkering tillhandahålls i största utsträckning på allmän platsmark, eftersom utrymme på kvartersmark saknas. I kommande detaljplan för Gasverket östra byggs garage som även kan användas av alla hyresgäster och besökare i Gasverket.

Norra 1 och Västra hade frivilliga åtaganden och de uppgifterna har inte verifierats.

Enligt boendeenkäten 2023 äger cirka 80 % av hushållen cykel och 70 % parkerar i cykelrum, se diagram 2.1.

Brofästet och Jackproppen

När Norra 2 utvärderades kunde det konstateras att de kvantitativa kraven på cykelparkeringsplatser hade behövts kompletteras med kvalitativa krav. Från och med Brofästet har därför kravet skärpts och kompletterats med kvalitativa krav, till exempel låsbara cykelparkeringsplatser både inomhus och utomhus.

Alla byggaktörer i Brofästet, utom Einar Mattsson, uppfyller kravet med en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser. I Jackproppen har Erik Wallin byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Kravet för antalet cykelplatser uppfylls, dock inte kravet på bilparkeringsplatser.

Brofästet

• HSB, Riksbyggen, Stockholmshem och Tobin Properties har cykelparkeringsplatser i våningsställ i cykelrum.
• Stockholmshem har cykelparkeringsplatser på balkongerna, antingen upphängning eller uppställning av cykel.
• Åke Sundvall har fått godkänt för en bilparkeringsplats per stadsradhus.

Jackproppen

• Erik Wallin har byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus.

Jackproppens parklek

Jackproppens parklek på allmän platsmark har 6 cykelplatser.

Gasverket västra

I Gasverket västra samsas gamla och nya byggnader. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna har begränsade ytor inom sina fastigheter och garage under byggnaderna saknas. Besöksparkering för cykel placeras på allmän platsmark och för anställda på kvartersmark. Bilparkeringsplatser byggs i garage i Gasverket östra.

Hus 8, 10, 14, 20 och 27 delar 172 cykelparkeringsplatser på allmän platsmark.

• CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket) har 4 cykelparkeringsplatser inomhus och har tillgång till 80 cykelparkeringsplatser utomhus.
• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) saknar cykelparkeringsplatser inomhus.
• CA Fastigheter (Hus 14, Ocra) samnyttjar cykelplatser inomhus i Hus 20.
• CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) har 28 väderskyddade cykelparkeringsplatser på kvartersmark.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) har 20 cykelparkeringsplatser inomhus.
• CA Fastigheter (Hus 27, ångpannehuset) har 3 cykelparkeringsplatser inomhus.
• Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scenen) planerar för 2 cykelparkeringar inomhus varav en med laddningsmöjlighet.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 56 cykelparkeringsplatser på kvartersmark som delas med Vectura, (Hus 11, Förskolan Anna). Vectura har utöver detta 8 cykelparkeringsplatser i anslutning till ingången.
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) har 3 cykelparkeringsplatser inomhus.
• SISAB (Hus 13 & 28, Bobergsskolan) har 136 cykelparkeringsplatser på kvartersmark, men har även tillgång till 208 cykelparkeringsplatser på allmän platsmark i direkt anslutning till skolan.

Södra Värtan norra

Från och med etapperna i Värtahamnen används ett mobilitetsindex som utvecklats för att främja hållbara mobilitetslösningar. Verktyget har tagit inspiration från grönytefaktorn och ger byggaktören större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten.

• Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning av godsmottagning och samlastningsmöjligheter, vilket visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden. I programskedet finns också en tydlig beskrivning av parkering för såväl cykel som bil. Neapel har i systemhandlingsskedet uppnått ett mobilitetsindex på 74 % men fastigheten uppfyller i dagsläget inte kravet på antalet cykelplatser samt bilplatser för kontor.
• Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som tydligt hänvisar till olika utredningar i en samlad plan.

Byggaktören har tagit ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan i ett tidigt utredningsskede. Hangö har i byggskedet uppnått ett mobilitetsindex på 68 % men de uppfyller i dagsläget inte kravet om antalet cykelplatser samt bilplatser för kontor.

• Bonnier (Portalen) har tagit ett samlat grepp om mobilitetsfrågan och tagit fram en mobilitetsplan för projektet. Portalen har i bygghandlingsskedet uppnått ett mobilitetsindex på 67 % vilket uppfyller kravnivån.

Allmän platsmark

I de första etapperna i Hjorthagen finns bil- och cykelparkering för besökare och angöring längs samtliga gator. Totalt finns 33 bilpoolsplatser med elladdning längs gatorna. Besöksparkering för cykel och bil på allmän platsmark redovisas i tabell 2.3. Variationen beror på skillnaden i andel gator i detaljplanerna.

I kommande detaljplaner ska hälften av alla lokalgator vara för vistelse snarare än till stillastående fordon, det vill säga gator där gående prioriteras och biltrafik sker på gåendes villkor. Bilparkering samlas i gemensamma garage i bergrum där Hjorthagsgaraget håller på att byggas. Ytterligare garage planeras i Värtahamnen och Loudden.

Enligt boendeenkäten 2023 är majoriteten nöjda med tillgång och skötsel av gång- och cykelbanor. Fotgängare är mindre nöjda med trafiksäkerhet, men allt fler blir nöjda med tillgång till kollektivtrafik, se diagram 2.4.

5-minutersstaden

5-minutersstaden fokuserar på tillgänglighet och närhet till vardagsservice såsom förskolor, skolor, livsmedelsbutiker och kollektivtrafik. Flytta runt den blå knappen till olika platser på den interaktiva kartan för att se hur långt man kommer på 5 minuters promenad.

Enligt boendeenkäten 2023 är 68 % nöjda med tillgången till dagligvarubutiker, 76 % med tillgång till skola och 85 % med tillgång till förskola. Fler är nöjda med samtliga frågor som undersökts 2023 jämfört med 2019.

Transporter under byggproduktion

Samtliga byggaktörer och stadens entreprenörer ska ansluta sig till bygglogistikcentret som bidrar till att minska transporterna i byggområdet. Alla leveranser med högre fyllnadsgrad än 50 % får köras direkt till entreprenadområdet, övriga ska omlastas för vidaretransport med slingbil. Fyllnadsgraden mäts genom stickprovskontroller och låg i genomsnitt på 46 % under 2024, se diagram 2.5. Det har visat sig vid kontroller att fyllnadsgraden varierat mycket. Under 2025 kommer fler kontroller göras för att öka kravuppfyllnaden.

2024 hade bygglogistikcentret en samlastningsgrad på 76 %. Samlastningsgraden varierar med byggtakt och mängden transporter. De senaste åren har centret mest hanterat material till allmän platsmark, med färre men större leveranser direkt till byggplatsen, se diagram 2.6.

I masslogistikcentret siktas och sorteras berg- och schaktmassor från Norra Djurgårdsstaden för lokal återanvändning och bidrar till att minska tunga transporter genom Stockholms innerstad. Detta minskar transportbehovet med över 90 %. Under 2024 kunde över 10 300 lastbilstransporter genom innerstaden undvikas, se diagram 2.7.

Masslogistikcentret tar även emot stora mängder bergmassor via pråm från tunnelbaneutbyggnaden och från andra externa projekt i Stockholm. Under 2024 togs cirka 420 000 ton berg emot sjövägen, vilket ersatte omkring 32 300 lastbilstransporter genom centrala Stockholm. Fyllnadsmaterial transporteras också tillbaka till projekten via pråm istället för att köpas in externt. Under 2024 fraktades 30 400 ton material tillbaka på detta sätt, motsvarande över 2 300 lastbilstransporter. När tunga transporter flyttas från väg till vatten minskar buller, vägslitage, luftföroreningar och trafikrisker i innerstaden.

3. Resurshushållning och minskad klimatpåverkan

Avfall

Avfallssystem

Avfallssystemet för hushåll och verksamheter består av sopsug, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall. Från och med 2024 samlas matavfall in i separat påse i restavfallet för optisk sortering i Högdalen.

Samtliga fastigheter och 52 papperskorgar på allmän platsmark är kopplade till sopsugssystemet vilket minskar transporterna i området. I nedkasten på kvartersmark sorteras tre fraktioner - tidningar, plastförpackningar och restavfall.

Avfallsmängderna minskar stadigt, med undantag 2021 då fler arbetade hemifrån under pandemin, se tabell 3.1. Minskningen av mängden tidningar beror främst på den digitala utvecklingen i samhället.

För att underlätta för boende ska sopsugsnedkastet placeras max 30 meter från entréerna. I Brofästet har undantag godkänts för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen på grund av kvarterets utformning. Förutom detaljplanerna i tabell 3.2. är Norra 1 och Västra anslutna, dock inte Jackproppen.

Miljörum ska finnas för de avfallstyper som inte kan hanteras i sopsugen, max 50 meter från entrén, se tabell 3.3.

För insamling av grovavfall och återbruk ambulerar ett Pop-up återbruk, en mobil återbruksstation, i staden som utvecklades i Norra Djurgårdsstaden. Under 2024 besökte cirka 7 600 personer Pop-upen vid fyra olika tillfällen i Norra Djurgårdsstaden och sammanlagt 12 500 föremål bytte ägare samtidigt som 2 ton material gick till återbruk. Dessutom samlades 3,2 ton grovavfall, 0,7 ton elektronik och 0,3 ton farligt avfall in Sedan starten, 2017, har cirka 46 200 personer besökt Pop-up återbruk i Norra Djurgårdsstaden, 64 700 prylar har lämnats in och 16,7 ton har gått till återbruk.

Källsorteringsgraden är generellt hög och trenden ökar enligt boendeenkäten 2023. Majoriteten anger att de oftast sorterar ut de fraktioner som samlas in i sopsug och miljörum. Insamlingen av grovavfall och farligt avfall har ökat, däremot uppger cirka 10 % att de inte vet var grovavfall och farligt avfall ska lämnas.

Byggavfall

Kvartersmark

Ingen byggaktör når kravet för byggavfall, se diagram 3.1. Mängden i nybyggnation varierar kraftigt, från 25 kg/m² BTA till 158 kg/m² BTA, och genomsnittet ligger på 44 kg/m² BTA. Detta beror dels på att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt med att förebygga och minska mängden byggavfall, dels på bristande kvalitetssäkring under byggskedet. I kommande etapper ska därför alla byggaktörer ta fram en avfallsplan.

I resultatet för Gasverket västra ingår även en viss mängd rivningsavfall från renovering av de befintliga byggnaderna, se diagram 3.1. Statistik från Norra 1 och Västra är inte granskad av staden. Vad gäller Norra 1 är byggavfallet specificerat varken som källsorterat eller blandat. I Norra 1 går det inte att utläsa fördelningen mellan andel källsorterat och blandat.

Brofästet

Ingen byggaktör har efterlevt kravet på byggavfall på max 20 kg/m³, medianen ligger på 43 kg/m² BTA. Byggfel har bidragit till de största avvikelserna, se diagram 3.2.

• Besqab har jobbat med kontroller av behållare på plats och information för att öka utsortering av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har ökat mängden byggavfall.
• För Einar Mattsson 1 ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och bidrog till större mängd byggavfall.
• Einar Mattsson 2 hade under 16 veckor varken sopsug eller miljörum tillgängligt för boende. Hushållsavfallet sorterades som blandat byggavfall.
• HSB har haft en gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör vilket har skapat problem med tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.
• Riksbyggen har stora mängder betongavfall då de var tvungna att riva balkonger på grund av byggfel.
• Stockholmshem har arbetat aktivt med avfallssortering genom att se över leveransen av varor, skapa bra förutsättningar för sortering på plats och informera medarbetare om kraven. Ibland har rapporteringen varit felaktig.
• Tobin Properties byggde en platsgjuten stomme vilket skapade mer betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om samt krävde ny håltagning vilket ökade mängden avfall.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat någon statistik.

Den största delen av byggavfallet, 37 %, går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Därefter klassas 19 % som materialåtervinning och 27 % som mineraliska massor vilket går till återanvändning. På grund av bristande sortering eller platsbrist har 14 % av byggavfallet klassificerats som blandat avfall. Slutligen går 2,5 viktprocent byggavfall till deponi.

Gasverket västra

De flesta fastigheter i Gasverket västra är kulturhistoriska byggnader. Endast SISAB:s Bobergsskolan och Fastighetskontorets Hjorthagshallen är nyproducerade byggnader.

• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs), (Hus 9, Spårvägsmuseet) och (Hus 10, Sandvik) har höga värden av byggavfall. Byggaktören lämnar ingen information om varför.
• CA Fastigheter (Hus 14) har höga värden av byggavfall men 100 % har källsorterats. 0 % har gått till deponi.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): 41 % är rivningsavfall.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Avfallet består till stor del av mineraliska massor pga tegelspill från fasad.
• Klätterverket (Hus 7): Har ej rapporterat avfallsmängder.
• SISAB (Bobergsskolan): Omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet. Byggfel ledde till att betong bilades bort för att kunna utföra reparationen.
• Vectura (Hus 11, Förskola): Avfallet består till största delen av rivningsavfall från det befintliga huset.

Andelen återanvänt material i Gasverket ligger på 26 % på grund av större mängd mineraliska massor. 44 % klassas som energiåtervinning och 19 % som materialåtervinning. Till följd av bristfällig sortering eller platsbrist har 9 % av byggavfallet klassificerats som blandat avfall.

Allmän platsmark

Det ställs krav i samtliga entreprenader att källsortera byggavfallet, se diagram 3.4. Före 2022 skildes inte byggavfall från rivningsavfall. Entreprenaderna genererar främst metall-, trä-, brännbart- och betongavfall och en stor del av det avfall som går till energiåtervinning är formvirke. Nya upphandlingskrav har införts för att formvirke ska kunna återanvändas i andra projekt. Ett exempel är att cirka 2,7 ton formvirke från gjutning av tunnelpåslaget vid Ropsten har återanvänts för betonggjutningarna i Gasklocka 2.

Mängden blandat och brännbart avfall har generellt minskat de senare åren, men sorteringen kan fortfarande bli bättre. Bygglogistikcenter ska framöver ge ett ökat stöd till korrekt avfallssortering.

Det mesta av rivningsavfallet under 2024 kommer från tillfälliga vägar vid markreningen i Kolkajen, från äldre grundläggningskonstruktioner i marken samt från rivning av tidigare ledningskulvertar, se diagram 3.5.

En del byggnader på stadens mark har också behövts rivas. Under 2023 revs en gammal byggnad i Värtahamnen som var i så dåligt skick att den inte kunde renoveras. Under 2024 har stora rivningsarbeten pågått i hus 22 i Kolkajen på grund av omfattande föroreningar. Husets stomme och fasad kommer stå kvar men mycket av innerväggarna och grunden är riven.

Vatten

Vattenanvändning mäts i bodar och på byggarbetsplatser, se tabell 3.5. Mest vatten användes bland annat i byggnationen av Saltkajen och tunnelentreprenaden för bland annat pålningsborrning, betonggjutning, dammbekämpning och bevattning av växter. Under 2024 användes totalt cirka 12 740 m³ vatten.

Markrening & Masshantering

Markrening

Norra Djurgårdsstaden byggs på gammal industrimark och marken behöver renas. Totalt sett är cirka 29 % av området färdigsanerat. Under 2024 har markreningen fortsatt, bland annat i Kolkajen där föroreningar bryts ner genom kemisk oxidation i marken (persulfat och lut), men även andra metoder för sanering har påbörjats. Däribland har en biologisk in situ-metod använts, som stimulerar nedbrytning av föroreningar genom syre- och näringstillförsel. På så sätt bryter de naturligt förekommande mikroorganismerna i marken ner föroreningarna.

På vissa ställen har en tredje metod med aktivt kol använts, som både fastlägger och förhindrar spridning av föroreningar samtidigt som jordens mikroorganismer stimuleras att bryta ner föroreningarna på sikt. Under 2024 har saneringsinsatserna framför allt fokuserat på ytor som tidigare sanerats men blivit återkontaminerade. Därmed har den totala mängden sanerad mark inte förändrats nämnvärt under året, se tabell 3.6.

I Gasverket östra har markrening utförts kring vissa av de befintliga byggnaderna som ska bevaras. Bland annat har gamla ledningar för tjära och ammoniak avlägsnats. Arbetet har utförts med stor försiktighet för att inte påverka de befintliga byggnaderna med högt kulturvärde. Totalt har cirka 5000 ton massor schaktats bort från området. Dessutom har sju ton asbesthaltigt material (eternitplattor och fyllnadsmassor) avlägsnats.

Masshantering

Markförberedande arbeten medför att stora mängder schakt- och bergmassor måste hanteras. Redan 2010 anlades en krosstation där cirka 720 000 ton bergmassor togs tillvara och krossades. Av dessa användes cirka 600 000 ton i entreprenaderna.

För att ytterligare optimera masshanteringen öppnade masslogistikcentret 2019, vilket gör det möjligt att hantera en stor del av massorna lokalt. På centret krossas bergmassor och schaktmassor siktas och sorteras. Centret tar även emot massor från utbyggnaden av tunnelbanan och stadens andra utvecklingsprojekt. Totalt har cirka 1 535 000 ton massor hanterats, varav en femtedel kommit från Norra Djurgårdsstadens olika entreprenader. Under 2024 hanterades 53 400 ton schaktmassor och 431 600 ton bergmassor.

Under 2024 togs en våtsiktningsanläggning i drift, som bidrar till att en högre andel av schaktmassorna kan siktas och sorteras. Våtsiktningsanläggningen kan återvinna upp till 80 % av schaktmassorna, men på grund av driftstopp har återvinningen av schaktmassor under 2024 varit cirka 40 %. Återvinningsgraden för bergmassor är 100 %.

Alla lokala bergmassor och cirka 36 % av de lokala schaktmassorna har hanterats vid masslogistikcentret. Resterande 60 % av schaktmassorna har skickats till externa mottagningsanläggningar, medan endast 4 % har kunnat återanvändas inom entreprenaden utan bearbetning.

Under 2024 använde Norra Djurgårdsstadens entreprenader totalt 132 400 ton fyllnadsmassor, varav 98 % kom från masslogistikcentret och resten från andra täkter och anläggningar. De fyllnadsmassor som köptes från masslogistikcentret motsvarade cirka 29 % av de producerade massorna vid centret under året. Ungefär 16 % av massorna användes i andra projekt utanför Norra Djurgårdsstaden, och resterande har lagrats för framtida behov, se tabell 3.7.

Under 2024 har arbeten pågått med att CE- och prestandamärka centrets fyllnadsmassor, för att bredda användningsmöjligheterna.

För 2024 redovisas massflödena på masslogistikcentret i illustration 1 och visar att cirka 8,7 % av massorna kommer från entreprenader i Norra Djurgårdsstaden, resten kommer från andra projekt. 45 % av de återvunna berg- och schaktmassorna har återförts i olika projekt samma år, resten har lagrats.

Illustration 1: Massor in och ut från masslogistikcenter 2024

Kostnadsanalys masslogistikcenter

Masslogistikcentret har minskat kostnaderna betydligt för hantering och inköp av massor. Utan masslogistikcentret skulle kostnaden för denna hantering ligga på cirka 500 kr per ton. Beroende på den återvinningsgrad som kan uppnås i masslogistikcentret sparas cirka 100 kr/ton vid 40 % återvinningsgrad och 250 kr/ton vid 80 % återvinningsgrad. B esparingen beror dels på minskade transportavstånd (cirka 2 km istället för 35 km) men framförallt minskade deponikostnader.

Kortare transportsträckor och transport av FUT-massor (Förvaltning för utbyggd tunnelbana) på pråm, minskar klimatpåverkan. Även den minskade klimatpåverkan beror på återvinningsgraden. Vid 80 % återvinningsgrad minskar klimatpåverkan med 9 kg CO₂e/ton och vid 40 % återvinningsgrad är motsvarande minskning 4,6 kg CO₂e/ton hanterat material. Skillnaden beror på hur mycket massor som behöver transporteras till externa mottagningsanläggningar.

Energi

Energi, byggnader

Det ställs krav på byggaktörer att uppnå en energiprestanda som ska beräknas och redovisas i alla skeden. Uppmätta värden viktas, normaliseras enligt Boverkets föreskrifter BEN samt normalårskorrigeras.

Energiberäkningarna i Norra Djurgårdsstaden skiljer sig från BBR:s beräkningsmodell. Här ska elvärme viktas med faktor 2, lokalt producerad solenergi tillgodoräknas och normalisering samt normalårskorrigering ska göras.

Nyproducerade byggnader ligger en bit över det ställda energikravet, men samtliga byggnader klarar BBR-kravet, se diagram 3.7.

• I genomsnitt ligger Norra 2 på 67 kWh/m² vilket är 26 % under då gällande BBR-krav (BBR19 och 20), men 22 % över Norra Djurgårdsstadens krav.
• I genomsnitt ligger Brofästet på 70 kWh/m² vilket är 20 % under då gällande BBR-krav (BBR23 och 24), men 27 % över Norra Djurgårdsstadens krav.
• De kulturhistoriska befintliga byggnaderna i Gasverket uppnår en 70 procentig reduktion av energiprestanda jämfört med beräknad före renovering.

Brofästet och Jackproppen, bostäder

I Brofästet har den uppmätta energianvändningen nått 54 kWh/m² enligt BBR23 och 24, och 64,9 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningsmodell. (Enligt BBR tillgodoräknas solel, normalårskorrigering sker, ingen viktning med faktor 2.) Erik Wallin i Jackproppen har uppmätta värden på 96,8 kWh/m² (enligt då gällande BBR24) och 99,6 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna.

I Brofästet genomfördes en särskild markanvisningstävling för plusenergihus, det vill säga byggnader som producerar mer energi än de använder över året, och Stockholmshem vann tävlingen. Plusenergihus har en uppmätt energiprestanda på 26,8 kWh/m², viktad med faktor 2 för eluppvärmning och uppfyller kravet enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt med god marginal. Det uppmätta värdet enligt då gällande BBR är 12,6 kWh/m².

Norrterna (tidigare Oscar Properties) har trots flera påminnelser inte redovisat sin energiprestanda. Varken Norrterna eller Erik Wallin klarar gällande BBR, se tabell 3.8.1 och 3.8.2. Några byggaktörer har en lösning med geo-FTX förvärmning av inkommande luft i FTX och några valde att installera avloppsvärmeväxlare. I Brofästet har fyra av nio av byggaktörer valt bergvärme med fjärrvärme som spets och Stockholmshem enbart bergvärme.

För att identifiera fel och möjliga förbättringsåtgärder har Stockholms stad genomfört dialogmöten där erfarenheter från Norra 2, Brofästet och Gasverket västra diskuterats. Genom dessa dialoger och genomförda åtgärder har den genomsnittliga energianvändningen minskat med 10 %.

• Besqab: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX för ventilation och värmeåtervinning. Byggnaderna har en bra formfaktor. Värmeanvändningen är hög på grund av att VVC-förlusterna troligen är högre än beräknat och mätning av dessa planeras. Samtidigt pågår en kartläggning av orsakerna till den höga energianvändningen, särskilt för fastighetsel. Installation av lägesgivare planeras för att förbättra systemets balans.
• Einar Mattsson 1: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem, el- eftervärmningsbatteri i lägenheterna för spetsvärme, luftvärmesystem och avloppsvärmeväxlare. örvärmning av luften med GeoFTX fungerar väl. Den elanslutna komfortgolvvärmen har inte tagits med i projekteringsberäkningarna, vilket ökar de uppmätta värdena med 29,7 kWh/m². Den höga värmeanvändningen beror på brister i intrimning och reglering, samt behov av kompletterande mätare på rätt ställen. Värmeanvändning för byggnaden är hög och brister som identifierats omfattar intrimning och reglering samt komplettering av mätare på rätt ställen.
• Einar Mattsson 2: Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Vid senaste uppföljningen hade energianvändning minskat med 8,3 kWh/m². Elanvändningen är hög, dels för fastighetsel på 18,6 kWh/m² och dels för komfortgolvvärme och elvärmebatterier på 19,6 kWh/m² vilket inte fanns med i den ursprungliga beräkningen. Elanvändning och mätning av solcellsproduktion behöver ses över.
• HSB: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem och avloppsvärmeväxlare. Värmeanvändningen var hög på grund av entreprenadformen och att HSB inte kunde identifiera och åtgärda brister under de första åren.

Efter genomförda åtgärder har både värme- och energianvändningen minskat betydligt. HSB upptäckte bland annat värmekablar som varit aktiverade i tre år och har nu installerat rörelsestyrd belysning. Bostadsrättsföreningen visar genom sitt engagemang i energifrågor hur man framgångsrikt kan minska både energianvändning och kostnader. Sedan redovisningen 2022 har energianvändningen sjunkit med 14,4 kWh/m².

• Riksbyggen: har uppvärmning via bergvärmepump. Uppföljningen visar väldigt bra energiprestanda på 59,8 kWh/m². De har även komfortgolvvärme viktat till 8 kWh/m² inräknat i statistiken. Uppföljningsvärdena skiljer sig något från de beräknade värdena för uppvärmning, eftersom värmepumpen under den senaste uppvärmningssäsongen varit trasig vilket påverkat energianvändningen negativt. Byggnaden har ett bra klimatskal vilket ändå medför att fastigheten kan tåla temperatursvängningar bättre. 2,2 kWh/m² solel är tillgodoräknat. Den uppmätta fastighetselen är lägre än beräknat, 10,7 istället för 12 kWh/m².
• Stockholmshem: Byggnaderna är plusenergihus med bra formfaktor och högpresterande tekniska system - bergvärmepump, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller - där distributionsförlusterna minimerats. Systemets effektivitet ökas genom att överskottsvärme från solcellernas växelriktare återladdar borrhålen och optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktion under sommaren. Både avloppsvärmeväxlare och solceller har fungerat väl.

En energisamordnare har följt projektet från projektering till driftsättning. En tidig mätplan togs fram och regelbundna kvalitetsronder säkerställde styrning och övervakning. En organisation bildades för uppföljning efter inflyttning. Utförandeentreprenaden har gett bättre möjlighet till styrning av viktiga delsystem. Några borrhål har försämrad funktion, troligen på grund av genomborrade hål.

Trots dessa åtgärdsbehov uppnår Stockholmshem en uppmätt energiprestanda på 12,6 kWh/m² enligt då gällande BBR (viktad med faktor 2 för eluppvärmning), vilket med god marginal uppfyller kravet. Den goda prestandan beror främst på ett välorganiserat team som arbetat med energifrågor genom hela processen.

• Tobin Properties: Byggnaderna har högpresterande bergvärmepumpar med fjärrvärme som spetsvärme. Ventilationssystemet (FTX) med GeoFTX-lösning värmer tilluften på vintern och kyler den på sommaren. Fastighetsenergin är 3,4 kWh/m² högre än kravet och något högre än beräknat.
• Åke Sundvall: Fastigheten är uppvärmd med fjärrvärme. Ett år efter inflytt har de första mätvärdena redovisats, vilket visat på behov av kompletterande mätare. De nya mätare som installerats bör ge bostadsrättsföreningen mer tillförlitliga värden från och med mars 2024. Eftersom fastigheten består av två stadsradhus gäller energikraven för småhus, med en schablonberäkning för varmvatten på 20 kWh/m² och år.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat några projekterade eller uppmätta värden trots flera påminnelser. Bostadsrättsföreningen arbetar däremot med olika åtgärder för att förbättra energiprestandan. Norrterna klarar varken kraven från Norra Djurgårdsstaden eller BBR.

• Erik Wallin: har tidigare brustit i sin rapportering och uppfyller varken Norra Djurgårdsstadens krav eller då gällande BBR-krav. Detta beror delvis på att den planerade bergvärmeanläggningen inte kunde installeras, då tillståndet drogs in på grund av risk för föroreningsspridning från grannfastigheten.

Genom mätningar har de upptäckt att ett av förskolans ventilationsaggregat använder 6-7 gånger mer energi än normalt. Arbete pågår nu med att hitta och åtgärda felen. För att optimera värmen planeras även installation av referens- och lägesgivare i bostäderna.

Gasverket västra, Jackproppen och Södra Värtan norra, lokaler

De befintliga byggnaderna i Gasverket har höga kulturhistoriska värden och utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. Kravet är att uppnå en 50 procentig reduktion av energiprestandan jämfört med beräknade värden före renovering. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt förbättrade energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem, FTX. Nya byggnader utrustas med välisolerade och täta klimatskal och FTX. De flesta byggaktörer använder fjärrvärme och fjärrkyla för energiförsörjning, se tabeller 3.8.3 och 3.8.4. Uppmätt genomsnittlig energiprestanda, enligt Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna, för nya lokaler är 54,9 kWh/m².

CA Fastigheter följer upp och optimerar aktivt energianvändningen i sina fastigheter i Gasverket västra. Byggnaderna visar god energiprestanda trots att de ursprungligen byggdes för industriellt bruk på 1800-talet. Framgången beror främst på att erfarna drifttekniker arbetar systematiskt med uppföljning och optimering.

• CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket, befintlig byggnad): Uppvärmning sker med fjärrvärme och FTX- ventilationssystem med behovsstyrning. Åtgärder som genomfördes var tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv och förbättring av tätheten. Byggnaden har projekterats för en förbättrad energianvändning med 63 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. Uppföljning visar i stort sett samma energiprestanda som beräknat, vilket innebär en förbättring med 61 %.
• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) och (Hus 10, Sandvik) (befintliga byggnader): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och energieffektiv FTX-ventilation. Genom förbättrad termisk isolering av fasader, tak, golv och fönster beräknas energiprestandan förbättras med 53 % och 59 % jämfört med ursprunglig prestanda för respektive projekt. Uppföljningen visar ännu bättre resultat: 79 % förbättring för Hus 8 och 70 % för Hus 10. Hus 8 uppvisar anmärkningsvärt låg energianvändning för att vara en befintlig byggnad och presterar till och med bättre än kraven för nybyggnation. Detta beror främst på byggnadens väl tilltagna installationsutrymmen, vilket möjliggjort installation av energieffektiva system med minimala förluster.
• CA Fastigheter (Hus 14, befintlig byggnad) innehåller kontor, restaurang och bageri, vilket kräver ett komplext system för installationer och mätning. Byggnaden använder fjärrvärme och fjärrkyla samt FTX-system för ventilation. Klimatskalet har förbättrats genom tillåtna åtgärder som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv, samt ökad täthet. Dessa åtgärder beräknades förbättra energiprestandan med 54 % jämfört med ursprunglig nivå. Uppföljningen visar en faktisk förbättring på 55 %.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget, befintlig byggnad) värms med fjärrvärme och FTX-system. Klimatskalet har förbättrats genom tillåtna åtgärder som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv, samt ökad täthet. Åtgärderna beräknades förbättra energiprestandan med 66 % jämfört med ursprunglig nivå. Byggnaden är i bruk och uppföljningen visar en 80 %-ig förbättring jämfört med ursprunglig energiprestanda även utan en optimal formfaktor.
• Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen, befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och bergvärmepump med ett effektivt FTX-ventilationssystem kompletterat med frikyla. Den goda energipresatandan uppnås genom att en ny byggnad med modernt klimatskal och energieffektiva installationer placeras inuti den befintliga byggnaden.
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet, befintlig byggnad) värms med fjärrvärme och har ett behovsstyrt FTX-ventilationssystem samt fjärrkyla. Byggnaden har förbättrats genom tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv, samt ökad täthet. Beräkningarna visar 74 % förbättrad energiprestanda och ett Um-värde på 0,62 W/m²K, vilket nästan motsvarar BBR:s nybyggnadskrav.

De höga kraven på inneklimat innebär komplexa system där det är svårt att separera verksamhets- och fastighetsenergi. Nya entresolplan som byggts under renoveringen påverkar ventilationsflödet negativt. En energiexpert har anlitats för att identifiera och beräkna energiposter enligt stadens krav, och museet planerar att införa meteorologisk styrning av fastigheten. De uppmätta och normaliserade värdena visar en förbättring på 71 %, vilket ligger nära de projekterade värdena.

• Fastighetskontoret (idrottshall, nybyggd): Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation samt solceller på taket. Byggnaden är projekterad enligt passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning. Byggnaden har en bra formfaktor och läge mot berget utan stora glasytor (Um–värde är 0,2 W/m²K).I denna typ av verksamhet är det svårt att skilja mellan fastighets- och verksamhetsenergi, vilket även försvårar normaliseringen av energivärdena.
• SISAB (Bobergsskolan, nybyggd och befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, CAV- ventilation, FTX och byggnaden har solceller på delar av taket. Den nya delen uppvisar goda resultat vid energiverifiering och klarar kraven med god marginal, medan den äldre delen använder mer energi än beräknat. Framöver planerar SISAB att ändra till styrning på ventilation och CO₂.
• Vectura (Hus 11, förskola, nybyggd och befintlig) har sålt fastigheten och därmed har ingen uppföljning skett under året. Värmesystemet baseras på bergvärme med FTX och fjärrvärme. Bergvärmen används för värme och fjärrvärmen används för varmvatten samt fungerar som spetsvärme. GeoFTX-lösningen förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Ombyggnaden av Vecturas förskola (befintlig) visar en förbättring på 54 % i relationshandlingen jämfört med den ursprungliga energiprestandan.
• Fastighetskontoret (parklek) har byggt en välisolerad parkleksbyggnad med bergvärmepumpsanläggning, FTX- ventilationssystem och solceller på taket. Fastighetskontoret ska förbättra mätning och uppföljning av energiposter samt normalisering av värden. Eftersom fastigheten ännu inte helt överlämnats från Exploateringskontoret till Fastighetskontoret sker ingen uppföljning av energianvändningen. Detta arbete påbörjas efter övertagandet. För närvarande finns endast elmätare installerad i fastigheten.
• Niam (Hangö) uppfyller kravet för projekterad energianvändning.
• Bonnier (Hangö) når de projekterade energikraven. Byggnaderna är utrustade med välisolerat klimatskal och genomtänkt solskydd. För värme och kyla används fjärrvärme och fjärrkyla, och ventilationen sker genom FTX-system.

Byggbodar, byggaktörer

Det ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplatser ska vara miljömärkt.

• Besqab och Tobin Properties har inte lämnat förklaring till den höga energianvändningen. För att minska energianvändningen installerade Besqab en värmepump för etableringen.
• CA Fastigheter (Hus 8, 10, 14, 20 och 27) har samma servis för el för flera byggnader där Hus 14 har använts som kontorsbodar och manskapsbodar. Det går det inte att utläsa energianvändning per respektive byggnad.
• Fastighetskontorets parklek har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) och Klätterverket (hus 8) har inte lämnat några uppgifter.
• Einar Mattson, HSB, Norrterna (tidigare Oscar Properties) och Åke Sundvall har inte lämnat uppgifter.

Energi, anläggning

Sopsug

Sopsugssystemet uppnår inte målsättningen för alla fraktioner, se diagram 3.9. Under 2024 var energianvändningen för restavfall och plastförpackningar under målvärdet, medan energianvändningen för tidningar fortsatt var för hög. Däremot har energianvändningen per ton avfall minskat markant. Systemet har ställts om från att i huvudsak tömma genom tidsinställda körningar, till att endast gå på nivåer i nedkasten.

Belysning

Energianvändningen för gatubelysningen i Hjorthagen är i genomsnitt 1,75 kW/km och under 2024 var energianvändningen i nivå med tidigare år, se tabell 3.8. Arbetet med att effektivisera den offentliga belysningen fortsätter. Nya energibesparande åtgärder planeras, bland annat genom att utvärdera hur närvarostyrd belysning fungerar och genom att vidareutveckla de energieffektiva gatuarmaturerna.

Energi, allmän platsmark

Stockholms stad ställer krav på att mäta energianvändningen under byggproduktionen, se diagram 3.10. Energianvändningen varierar beroende på pågående entreprenader. De senaste två åren har omfattande mark-, tunnel- och saneringsarbeten genomförts, där byggandet av Saltkajen, tunneln i Ropsten och markreningen i Kolkajen har använt mest energi. Renoveringen av Gasklocka 2 har också krävt omfattande uppvärmning av byggnaden vilket har lett till högre energianvändning. Diagram 3.10 visar energianvändningen i stadens entreprenader, inklusive bygg- och masslogistikcentret. Drivmedel handlar om energi som används för att driva maskiner och fordon på arbetsområdena, inklusive eldrivna fordon och maskiner, samt masstransporter inom Norra Djurgårdsstaden,. Bygglogistikcentret använder enbart eldrivna fordon, medan masslogistikcentrets maskiner drivs med HVO100 och el. Övrigt inkluderar byggel på arbetsområdena och uppvärmning av Gasklocka 2.

Klimat

Fossilfria transporter

Laddinfrastruktur på kvartersmark

Samtliga parkeringsplatser i garage ska förberedas med laddmöjlighet för elfordon. I tidigare markanvisningar ska minst 20 % av parkeringsplatserna ha ladduttag vid driftstart. Totalt har 16 % av bilparkeringsplatserna laddmöjlighet på kvartersmark i garage. I Norra 2 har 15 % och i Brofästet 26 % av bilparkeringsplatserna elladdning. Det finns särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar med elladdningsmöjlighet och en snabbladdningsstation tillgänglig för alla, se tabell 3.10.

Behovet av elladdningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför har även kravet justerats för kommande markanvisningar till minst 50 % elladdningsplatser i egna garage. I de fristående garagen avser Stockholm Parkering att alla platser ska förses med laddmöjlighet.

Fossilfri byggarbetsplats

Norra Djurgårdsstadens entreprenader använder till 100 % förnybar el, både för bodetablering och produktion. Dessutom drivs bygglogistikcentrets slinglastbil med miljömärkt el och masslogistikcentret har en eldriven lastbil samt satsar på att köpa in ytterligare en eldriven lastbil och en eldriven hjullastare.

Användningen av förnybara drivmedel har ökat kraftigt de senaste åren, från endast 3,7 % 2019 till 80,2 % 2024, se diagram 3.11. Det är nästan uteslutande övergången från dieselanvändning till HVO100 (förnybar diesel) som den höga andelen förnybara drivmedel består av. För att underlätta användning av förnybar diesel finns två tankstationer för HVO100 i Norra Djurgårdsstaden.

I lämpliga upphandlingar har krav lagts till på att kompakteringsutrustning (som markvältar och markvibratorer) ska vara helt eldrivna och att en stadigvarande grävmaskin på arbetsplatsen ska vara eldriven.

Användningen av förnybara drivmedel har ökat kraftigt från 3,7 % 2019 till 80,2 % 2024, se diagram 3.11. Ökningen beror främst på övergången från diesel till HVO100 (förnybar diesel). För att underlätta denna omställning finns två tankstationer för HVO100 i området.

I lämpliga upphandlingar ställs krav på eldrivna kompakteringsmaskiner (markvältar och markvibratorer) samt att en permanent grävmaskin på arbetsplatsen ska vara eldriven.

Lokalt producerad förnybar energi

Kvartersmark

Under 2024 har cirka 640 MWh solenergi producerats på taken i färdigbyggda etapper. För bostäder ligger de uppmätta värdena (3 kWh/m²) lägre än det projekterade (3,5 kWh/m²) och för nya lokaler ligger uppmätta värden på en högre nivå (2,9 kWh/m²) än projekterade (2,3 kWh/m²). Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 genererar solenergi. En utmaning är att inte alla solcellsanläggningar har korrekt installerade mätare, se diagram 3.12.

Brofästet och Jackproppen, bostäder

• Besqab redovisar uppmätta siffror från 2022. Åtgärder planeras med Ellevio för mätning.
• Einar Mattsson 1 uppfyller nästan kravet med sin produktion på 1,9 kWh/m².
• Einar Mattsson 2 har inte fått ordning på sin mätning.
• HSB bostadsrättsföreningen har redovisat uppmätta värden som är högre än projekterade.
• Stockholmshem har installerat solceller som producerar mer solel än beräknat. Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning. Egen elanvändning är bedömt till 6,7 kWh/m².
• Tobin Properties har tidigare år redovisat låg produktion på grund av dåliga förutsättningar för den installerade anläggningen. År 2024 har bostadsrättsföreningen inte levererat något värde.
• Åke Sundvall har på grund av ett ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat några siffror hittills. Bostadsrättsföreningen har inte kunnat mäta solelsproduktionen separat från sin totala elanvändning. Åtgärder pågår.
• Erik Wallin har redovisat uppmätta värden som behöver kvalitetssäkras.

Gasverket västra (nya), Jackproppen och Södra Värtan norra (lokaler)

I Gasverket västra ställdes inga krav på lokal produktion av förnybar energi för befintliga byggnader på grund av de höga kulturhistoriska värdena. Krav har ställts på nyproduktion.

• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) uppmätta värden ligger 22 % högre än det projekterade.
• Sisab (Bobergsskolan) solel som produceras på den nya byggnaden täcker både nya och befintliga byggnader.
• Fastighetskontoret (parklekshus) producerar något mer än projekterat och 74 % mer än kravet. Anläggningen är stor i förhållande till uppvärmd area som förklarar den höga produktionen.
• Bonnier efterlever kravet i projektering.
• Niam efterlever kravet i projektering.

Allmän platsmark

På masslogistikcentrets tak har 204 MWh solel producerats under 2024. Det täcker ungefär 33 % av centrets årsanvändning. Elen används bland annat till siktningsanläggningen, sorteringsverket, belysning, vattenreningsanläggningen, ventilationssystem samt till ellastbilen. Se diagram 3.14. Under 2025 planeras ytterligare solceller att installeras på masslogistikcentrets tak, med en effekt på 470 kW och en total yta på 1700 m².

På bygglogistikcentret har 32 MWh solel producerats under 2024. Det täcker cirka 9 % av årsanvändningen. Elen har använts för den eldrivna slingbilen, belysning och ventilation. Solcellerna på taket installerades 2022.

Inbyggd klimateffekt

Nybyggnation av byggnader och anläggningar medför stor klimatpåverkan i byggskedet, dels från framställning av material och dels från byggprocessen som helhet.

Klimatanalys detaljplan

Klimatanalyser för två detaljplaner visar hur områdets utformning bidrar till klimatpåverkan från byggnader och allmän platsmark. Analyserna vägleder både åtgärder i tidiga skeden och fortsatt projektering. Nytänkande och samarbete mellan förvaltningar har lett till innovativa och kostnadseffektiva lösningar som minskar klimatpåverkan.

Den första klimatanalysen genomfördes för Kolkajen. Anläggningsarbeten på allmän plats står för stor klimatpåverkan, särskilt eftersom ny mark ska skapas genom att flytta ut kajlinjen i vattnet. Även sanering och stabilisering av befintlig utfylld mark bidrar. Analysen visar att betydande förbättringar kan göras redan i detaljplaneskedet, där val av grundläggnings- och saneringsmetod ger störst effekt. De åtgärder som valts har både sänkt kostnaderna med cirka 500 000 kronor och minskat klimatpåverkan med 100 000 ton CO₂e jämfört med tidigare föreslagna tekniska lösningar.

I Valparaiso ska bostäder och kontor knyta samman Värtapiren med staden. På grund av sitt läge, i en knutpunkt mellan industri och hamn, med vägar och järnvägar, måste gatorna genom Valparaiso läggas på broar. Den tidiga klimatanalysen av detaljplanen visar att brokonstruktionerna är klimatdrivande. Den förändring som gjorts av planstrukturen under 2024 bidrar med små förbättringar.

En klimatanalys för delområdet Södra Värtan, vilket omfattar Södra Värtan norra, Saltkvarteren och Södra Värtan södra blir färdig under 2025. Eftersom utbyggnaden av området kommer att ske under en längre tid, omfattar analysen såväl färdiga som pågående och projekterade entreprenader.

Byggnaders klimatpåverkan

Från 2016 och framåt ska byggaktörer göra klimatberäkningar i projekterings- och byggskeden samt ta fram en handlingsplan med åtgärder som ska vidtas i nästföljande skede för att minska klimatpåverkan.Tre byggaktörer har hittills redovisat sina klimatberäkningar och handlingsplaner från projekteringsskedet, se tabell 3.11.

• Elektriciteten: Har inget krav på handlingsplan. Det påvisas högre utsläpp i bygghandlingen jämfört med systemhandlingen, anledningen är oklar.
• Bonnier (Portalen, Hangö) Har lämnat in klimatberäkningar och handlingsplan med olika systemgränser för byggnaderna. I sitt basscenario har de valt en byggnadsstomme med lägre klimatpåverkan än referensprojektet och uppfyller därmed kravet. Beräkningarna visar att stål är det material som har störst klimatpåverkan.
• Niam (Hangö) Handlingsplan för klimatpåverkan bygger på en baseline med generiska värden som jämförs med föreskrivna utsläpp, där utsläppen är 24 % lägre än baseline.

Krav på armering, stålbalkar och prefabricerade håldäck har bidragit till den största utsläppsminskningen. Prefabricerade betongväggar står för den största klimatpåverkan. Åtgärderna omfattar även minskade materialmängder och specifik data från leverantörer.

Från 2023 ställs krav på byggaktörer med gränsvärden för minsta klimatpåverkan. Även en gemensam beräkningsanvisning togs fram för att säkerställa jämförbarhet.

Klimatpåverkan från energianvändning i byggnader

Energianvändningen i de färdigbyggda områdena ger en klimatpåverkan på 1 740 ton CO₂e, se tabell 3.12. Beräkningen följer Stockholms stads principer där fjärrvärmens klimatpåverkan baseras på den regionala fjärrvärmemixen. För el används nordisk elmix med ett femårs löpande medelvärde för utsläppsfaktorn, baserat på energidata från SCB.

Allmän platsmarks klimatpåverkan

Klimatberäkningar ska utföras för alla projekt på allmän platsmark, från program- till relationshandling. En kalkyl har utvecklats för de tidiga skedena. Vid upphandling av entreprenörer ställs krav på förnybara drivmedel för arbetsmaskiner och transporter inom området, samt klimatkrav på betong, armering och asfalt.

Klimatberäkningar för färdigställd allmän platsmark visar stora variationer mellan detaljplanerna, se tabell 3.13. Västra, som är byggt på påldäck, har störst klimatpåverkan medan Brofästet har krävt mindre markförstärkning. I samtliga detaljplaner kommer den största klimatpåverkan från betong och stål, särskilt konstruktionsstål. I Västra beror detta på påldäckets betongfyllda stålpålar och armerade betongpålar, medan Brofästet påverkas av stödmurar i prefabricerad betong. Genomgående har masshantering, arbetsmaskiner och transporter mindre påverkan på klimatet.

Klimatberäkningar pågår för flera detaljplaner och även för specifika system- och bygghandlingar, framför allt i Gasverket, Ängsbotten, Starkströmmen och Södra Värtan.

Kolsänkor

De flesta planteringarna utmed gatorna i Norra Djurgårdsstaden är växtbäddar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och har goda egenskaper, som jordförbättring samt att den binder CO₂. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden skapas en temporär kolsänka. Hittills har motsvarande 5 400 ton CO₂ bundits in, se tabell 3.14.

Grönstrukturen fungerar som en kolsänka främst genom 640 nyplanterade träd, som tillsammans binder cirka 13 ton CO₂ årligen.

Klimatpåverkan från energianvändning på allmän platsmark

På allmän platsmark används el för driften av sopsug och belysning. Emissionsfaktorn för el är beräknad på nordisk elmix där ett löpande femårsmedel används för emissionsfaktorn samt energidata från SCB.

Klimatpåverkan från energianvändningen är 7,4 ton CO₂e för belysning och 3,2 ton CO₂e för sopsugen. Bygglogistikcentret bidrar med utsläpp på 1,5 ton CO₂e och masslogistikcentret med 26 ton CO₂e.

Fortsatt utvecklingsarbete

Även om Stockholms stad ställer klimatkrav för betong och stål i alla entreprenader har ett utvecklingsarbete startat för att driva utvecklingen med klimatförbättrad betong framåt. Piloter med högre inblandning av masugnsslagg än tillåtet enligt AMA, genomförs dels för anläggningsdelar som utsätts för hård exponering av för väder och saltinträngning, dels för undervattensbetong.

Ett pilotprojekt vid Lilla Lidingöbrons landanslutning i Ropsten testar långtidseffekterna av betong med masugnsslagg. Det permanenta påldäcket innehåller 20 % slagg och det tillfälliga 50 %. Utvärdering sker när det tillfälliga påldäcket rivs.

I Saltkajen har självkompakterande betong testats med tre olika recept, där den högsta slagginblandningen var 30 %. Den klimatförbättrade betongen med 30 % slagg bedöms uppfylla både kravet på 100 års teknisk livslängd och andra tekniska krav som frostbeständighet och sprickbildning. Detta betyder att betong med 30 % lägre klimatavtryck kan användas för anläggningar på allmän plats.

I betongplattor för trappgrundläggning har fullskaletester genomförts med MiniBars, en fiberarmering av basaltstavar. Traditionellt armerade plattor måste vara 330 mm tjocka (enligt Teknisk handbok) för att skydda mot rost. Eftersom fiberarmering inte rostar kan plattorna göras 100-200 mm tjocka, vilket minskar klimatpåverkan med 40-70 %, främst genom minskad betongåtgång. De första resultaten visar att arbetet blir enklare när armeringsmomentet försvinner och formsättningen förenklas, men betongen med fiber är dyrare. Tester pågår med tre olika plattjocklekar (100, 150 och 200 mm) för att utvärdera hållfastheten över tid.

Exploateringskontorets andra projekt nu använder Norra Djurgårdsstadens metoder för klimatberäkningar på allmän platsmark. Ett systematiskt erfarenhets- och kunskapsutbyte har inletts.

Material & inomhusmiljö

Materialval

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och kontrolleras utifrån kemiskt innehåll. Pågående entreprenader omfattas inte av krav för tillfälliga anläggningar som byggställningar, men detta inkluderas i nya upphandlingar.

Materialkraven i Norra Djurgårdsstaden är mer omfattande än de nationella bedömningssystemens nivå "Accepteras". Detta innebär att vissa produkter som godkänns i de nationella systemen kan innehålla ämnen som inte får byggas in i området. Därför måste alla material i loggböckerna granskas manuellt för att kontrollera innehåll av exempelvis koppar, zink, PVC eller säkerställa att trävaror har en märkning för hållbart skogsbruk.

Byggaktörerna rapporterar materialavvikelser för kvartersmark i Uppföljningsportalen vid varje avslutat skede (systemhandling, bygghandling, relationshandling).

Byggaktörer

På kvartersmark är 99 % av alla produkter som används vid byggnation bedömda enligt nationella bedömningssystem. Av dessa har 88 % fått bedömningen "Rekommenderas" eller "Accepteras". Bland produkter som bör undvikas dominerar kemiska produkter med allergiframkallande och hudsensibiliserande ämnen som har miljöfarliga egenskaper, följt av installationsprodukter som innehåller bly, se diagram 3.15.

Under projekteringen ska byggaktörerna redovisa loggböcker och avvikelser. I detta skede är andelen icke bedömda varor något högre och andelen accepterade något lägre än under produktionen, men i övrigt är skillnaderna små.

Staden har godkänt samtliga inlämnade avvikelseansökningar eftersom bättre alternativ inte funnits tillgängliga.

Allmän platsmark

94 % av inbyggda och använda byggvaror på allmän platsmark är bedömda i Byggvarubedömningen och 83 % av dessa har fått bedömningen Rekommenderas eller Accepteras. De flesta avvikelser rör kemiska produkter som har negativ påverkan på hälsa och miljö, särskilt genom allergiframkallande ämnen. Övriga avvikelser gäller produkter som inte bedömts, främst kemiska produkter, se diagram 3.23.

Redan i projekteringen används Byggvarubedömningen, där projektörerna registrerar byggprodukter för sina anläggningsdelar. Genom att använda loggböckerna i projekteringen säkerställs att anläggningen kan byggas med godkända produkter, och eventuella avvikelser kan hanteras tidigt. Detta gör det möjligt att antingen byta ut produkter eller välja andra lösningar med bättre kemiskt innehåll innan byggnationen startar.

De senaste åren har arbetet med loggböcker i projekteringsfasen intensifierats, vilket resulterat i markant fler registrerade byggvaror i pågående projekt. Över 90 % av produkterna i dessa loggböcker får vanligtvis bedömningen Accepteras eller Rekommenderas. När produktionen startar sjunker denna andel till omkring 80 %, eftersom oförutsedda behov uppstår. Ett exempel är när sprickor i betonggjutningar kräver injektering med fyllnadsmassa, något som inte alltid kan förutses i projekteringen. Det proaktiva arbetet i projekteringen kan förbättras ytterligare genom bättre återkoppling om vilka produkter som faktiskt används i produktionen.

Belysningsprodukter saknar ofta bedömning i byggvarubedömningen eftersom de består av många komponenter från olika tillverkare och tekniken utvecklas snabbt. Dessa produkter ingår därför inte i diagram 3.23. Under 2024 registrerades tio belysningsprodukter, huvudsakligen armaturer.

Återbruk

Under 2024 har 2,7 ton träregler återanvänts som formvirke för betonggjutningarna för Gasklocka 2. Framöver ska formvirke demonteras och lämnas till Norra Djurgårdsstadens återbrukslager.

Växter som tagits upp i samband med ombyggnad av Bobergsgatan har planterats på nya platser i Stockholm, bland annat på Kungsholmen och i Finlandsparken.

70 block från en trappa i Hjorthagsparken har sparats för framtida bruk.

Inomhusmiljö

Byggaktörer ska säkerställa en bra inomhusmiljö. Cirka 80 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld på indikator för inomhusmiljön. Se tabell 3.15. Avvikelser rör främst termiskt klimat sommar på grund av varmare väder, ökad solinstrålning och dagsljus till följd av tät bebyggelse.

Boendeenkäten 2023 visar att 93 % är nöjda med tillgången till dagsljus, 83 % med luftkvaliteten och 68 % med temperaturen i sina bostäder. Samtidigt upplever 64 % att det är för kallt under vintern och 41 % att det är för varmt på sommaren.

Brofästet

I Brofästet uppnår åtta av nio byggaktörer Guldnivå sammantaget på inomhusmiljön. HSB har beviljats avsteg från dagsljuskravet, på grund av den täta bebyggelsen.

Gasverket västra

Nio av tio byggnader i etappen har nått nivå Guld för innemiljö. De största utmaningarna gäller indikatorerna för dagsljus och termiskt klimat sommar. I de kulturhistoriska byggnaderna har möjligheterna att uppfylla vissa indikatorer varit begränsade, men byggaktörerna har uppnått bästa möjliga resultat under dessa förutsättningar.

• CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket): Här är den termiska balansen viktig eftersom det påverkar verksamheten. CA Fastigheter har vid projekteringen av ventilationssystemet lagt särskilt fokus på att den ekvivalenta temperaturen alltid ska vara optimal.
• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs): Här finns det undervisningssalar, kontorsrum och föreläsningsaula. För indikatorn dagsljusfaktor kommer inte BBR-kravet kunna uppnås eftersom inga nya fönster får byggas. Byggnaden kommer dock kunna uppnå nivå Guld på innemiljön för övriga indikatorer.
• CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) har omvandlats till kontor och kommer att uppnå nivå Guld på innemiljön.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) omfattar en butik med personalutrymmen. Övriga våningsplan har utformats till kontor för olika hyresgäster. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
• Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen) Här planeras en ny kulturscen med en salong med plats för över 2 000 i publiken och en bankettsal för 1 000 personer på översta planet med en takhöjd på 14 meter. Byggnaden beräknas bli klar 2025 och målet är att uppnå nivå Guld för innemiljön.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 3 våningsplan med en stor idrottshall samt flera omklädningsrum, kök, servering, läktare med mera. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) består av fyra plan som renoverats av Trafikförvaltningen, Region Stockholm. Under renoveringen har stor vikt lagts på placeringen av olika arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Byggnadens äldre fönster har kompletterats med isolerglas för att klara energikraven. Byggnaden uppnår med dessa kompletteringar slutligen nivå Silver för innemiljön.
• SISAB (Bobergsskolan) har flera öppna miljöer vilket har ställt särskilda krav på god akustik. Inneklimatet i byggnaden har simulerats för att säkerställa bra inneklimat för både sommar och vinter. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
• Vectura (Hus 11, förskolan Anna) har omvandlat till förskola i ett plan. Förskolan har en kreativ planlösning som prioriterar öppenhet mellan avdelningar och rum. Byggnaden uppnår nivå Guld för innemiljön.

Jackproppen

För Fastighetskontorets byggnad har termiskt klimat sommar varit en utmaning på grund av stora fönsterytor och tydligt söderläge. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön. Erik Wallin ligger på nivå B rons på innemiljön och har inte uppnått kravet.

Starkströmmen

Både trafikförvaltningen och Elementica uppnår klass Brons och därmed inte kravet.

4. Låt naturen göra jobbet

Dagvatten

På grund av tidigare industriverksamhet får dagvatten inte infiltreras. Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak i samspel med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regngårdar, dammar och dagvattenledningar.

Grönska på gårdar, väggar och tak stärker parkernas ekosystem och gör det mer robust. Kraftigare regn och skyfall kräver att områdets höjdsättning tillåter att dagvattnet kan ledas på ytan till närmaste recipient som Husarviken eller Lilla Värtan. I Kolkajen ska minst 75 % av dagvattnet från gator och torg ledas till växtbäddar för att minska belastningen på recipienten.

Kvartersmark

I de tidiga etapperna är kravet att max 25 % av dagvatten från bostadsgårdar respektive 40 % från kvarter med lokaler får avrinna från kvartersmarken. Resten måste fördröjas på gårdar och tak. Enbart Norra 2 och Jackproppen bostäder efterlever krav på avrinningskoefficient, se tabell 4.1.

• För Norra 2 följdes kravet på avrinningskoefficient inte upp förrän i relationshandlingen. Wallenstam förskola har ej rapporterat.
• För Brofästet har kravet följts upp i tidiga skeden och handlingar har hållit hög kvalitet, dock har Norrterna och Åke Sundvall inte rapporterat. Einar Mattsson godkändes inte.
• I Gasverket västra uppnåddes inte kravet. Kravet gäller inte befintliga byggnader.
• Fastighetskontoret med parklek i Jackproppen har inte redovisat underlag.
• Erik Wallin, Jackproppen bostäder, har arbetat enligt stadens åtgärdsmått och anses därmed uppfylla avrinningskoefficienten.

Allmän platsmark

På allmän platsmark hanteras dagvatten genom ett sammankopplat system av regnbäddar, växtbäddar, dammar och parker. Vatten från gator och parker leds till regn- och växtbäddar som både kan ta hand om stora vattenmängder och ge bra växtförhållanden, se tabell 4.2. De nedsänkta regn- och växtbäddarna fylls med kolmakadam eller pimpstensjordar som släpper igenom vatten väl och ger en relativt torr växtmiljö. För att minimera risken för att växterna får för lite vatten krävs dämmen som håller kvar en del av vattnet i botten på växtbädden. Växterna väljs särskilt för dessa förhållanden.

I de tidiga områdena (Norra 1 och 2 samt Västra) redovisas regn- och växtbäddar tillsammans. Västra har dessutom en damm och ett våtmarksstråk som kan hantera mycket nederbörd. För senare områden som Gasverket västra och östra, Kolkajen och Energihamnen inkluderas även luftvolymen i de nedsänkta regnbäddarna eftersom den fungerar som fördröjningsvolym för vatten.

För Jackproppen och Starkströmmen har växtbäddarnas volym beräknats med ett schablonvärde på 0,5 meters djup.

Mångfunktionell grönstruktur

Kvartersmark

Kravet på grönytefaktor (GYF) i kombination med dagvattenstrategin bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreativa funktioner på kvartersmark.

Byggaktörerna ska uppfylla en fastställd grönytefaktor som beräknar den ekoeffektiva ytan. Med få undantag har byggaktörerna efterlevt kravet, se diagram 4.1. Jackproppen parklek har ett dike som hanterar skyfallsrisk mot Västra.

Gårdarnas begränsade yta gör det utmanande att rymma alla funktioner, vilket kräver lösningar som fyller flera syften. Detta förutsätter att byggaktörer, arkitekter och tekniska experter samarbetar redan i tidiga skeden. Dagvattnet ska ledas genom seriekopplade lösningar på gården som både fördröjer, renar och vattnar växtligheten. Växtbäddarna behöver vara rätt uppbyggda och med anpassade, tåliga växter. För att bevara gårdens funktioner krävs lättskött utformning och tydliga skötselplaner.

Möjligheten att skapa ekoeffektiva ytor påverkas av gårdens storlek och form, samt möjligheten att använda väggar och tak för växtlighet. Hittills har 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställts. Se tabell 4.3 för andel grönstruktur av total- och takyta.

Kommande etapper får fler sociala ytor och biotoptak. Biotoptaken har djupare växtbäddar som kan magasinera mer regnvatten och ge plats för fler växtarter. Eftersom detta ger ökad belastning krävs samordning i tidigt skede, särskilt med konstruktören.

Brofästet når en högre grönytefaktor än tidigare etappen Norra 2, även om nivåerna tenderar att sjunka under projektets gång. Det är tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat, liksom systemtänkandet kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor i tidiga skeden, se diagram 4.2.

• Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrterna, Åke Sundvall, Stockholmshem): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor. Planeringen av gården är ett bra exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekter och VA- projektörer där dagvattnet omhändertas på ett hållbart sätt.
• Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor som inte är underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stort jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av ett kombinerat system av tak och regnbäddar, lokal grön-blå dagvattenhantering.
• Jackproppen (Erik Wallin): Ligger över 0,6 men redovisningen baseras på programhandling inskickat år 2016.

Projektet är färdigställt men byggaktören har inte lämnat in fullständiga handlingar som kan verifiera beräkningen i senare skeden.

• Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering är integrerad i gestaltningen.
• Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombinerade gröna tak med solceller. Synliga sedumtak, stor grön fasad på gavel och gemensamma takterrasser. En stor ek, blomsterprakt och faunadepåer på gården. Genomgående hög nivå på utredning och systemtänk. Dagvattnet leds i flera steg vilket förbättrar både rening och fördröjning, och all tillgänglig yta inom kvarteret utnyttjas för vattenhantering. Höjdsättningen är anpassad på bästa sätt för att undvika skador på byggnader samt att det finns möjlighet för större flöden att ledas bort ytledes från innergården.

Vid idrottshallen, skolan och förskolan utsätts ytorna för hårdare slitage och annan användning än vanliga bostadsgårdar, vilket begränsar möjligheterna att få plats med alla önskade funktioner. Behovet av hårdgjorda ytor gör att växtligheten främst placeras i kantzonerna samt på tak och väggar.

• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) når inte kravet då de inte genomfört föreslagna förbättringar, som högre växtbäddar på sedumtaken och åtgärder för att stärka biotoper. Begäran om avvikelse avslogs. Hallen får istället klätterväxter på fasaden, träd i skelettjord som tar hand om dagvatten, samt sedumtak.
• SISAB (Bobergsskolan): Ursprungligen bestämdes att idrottshallen, förskola och skola skulle uppnå en gemensam GYF. Detta ändrades dock till separata GYF:er för de olika fastigheterna. Den lilla skolgården kräver mycket hårdgjorda ytor på grund av högt slitage, vilket begränsar möjligheterna till utbredda och varierande planteringar. Ändå planterades djupa växtbäddar och många träd, varav flera ekar. Skolans GYF på 0,59 godkändes eftersom förutsättningarna ändrades sent i processen.
• Vectura (Hus 11, Förskolan Anna): Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu inte levererat relationshandling, därav baseras r edovisningen på systemhandling.

• Elektriciteten, Ellevio: ligger på 0,46 och uppfyller kravet.
• Jackproppen, Fastighetskontoret (parkleken): Når inte kravet och resultatet är på 0,16 eftersom sedumtaket har för tunt jorddjup och fastigheten upptar hela kvartersmarken. Marken är ett blåstråk som hanterar skyfallsrisk mot Västra.

Södra Värtan norra är i tidigt skede med värden högt över kravet. Här planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, t ex genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. Tendensen är att resultaten sänks från tidiga skeden tills dess att byggnaderna är färdiga. Det är v iktigt att säkerställa samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer.

• Neapel, Niam: Har väl utnyttjade takytor för både sociala värden och grönska. Ängsvegetation, buskar och mindre flerstammiga träd planeras med generöst jorddjup. Större delen av växtligheten är av naturligt arturval. Pergolor, faunadepåer och gröna väggar är inslag i gestaltningen. Vid gatunivån återfinns en regnträdgård och ekar.
• Hangö, Bonnier och Niam: Intressant och realiserbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer med lokalt upphöjda vegetationsytor med buskar och mindre träd. De har arbetat med ett stort naturligt arturval och diversitet i fältskiktet. På takterrasserna finns även öppna vattenytor och biologiska gestaltningselement med död ved, humlebon, insektshotell och olika holkar. Uppfyller kravet för bygghandling med 0,53.

Allmän platsmark

Norra Djurgårdsstadens grönstruktur består av ett nät av parker, gröna gatumiljöer, torg samt gröna gårdar och tak. Den är sammanlänkad med omgivande naturmark för att skapa biologisk mångfald även i den bebyggda miljön. För att stärka den biologiska mångfalden planeras grönytorna som spridningsvägar för insekter och djur. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar. För att underlätta för insekter att förflytta sig sparas gamla ekar och nya planteras i spridningsstråken. Det byggs även holkar för pollinerande insekter, fåglar och fladdermöss på gårdar och tak.

En genomtänkt grönstruktur ger plats för både aktivitet, lek och avkoppling. Träden ger skugga, sänker temperaturen och minskar effekterna av värmebölja och översvämning.

Hittills har cirka 140 000 m² grönytor skapats i Norra Djurgårdsstaden i form av gröna oaser, tak och gårdar, se tabell 4.4. En grön oas är en yta på minst 300 m² på allmän platsmark som domineras av grönska och har rekreativa värden (sociotopyta).

Under 2024 har Gasverksvägen breddats och trappleden mellan Dianaparken och Ropsten har delvis fått nytt läge. Runt tunnelmynningen mot Ropsten har nya träd och buskar planterats. Båda projekten har påverkat tidigare orörd naturmark.

För att minimera påverkan har entreprenören skyddat befintliga träd och buskar med stängsel och stamskydd under byggtiden. Rötterna har skyddats med sponter och anpassningar av slänter och stödmurar.

Nära Gasverksvägen står en gammal ek som Länsstyrelsen klassat som särskilt skyddsvärd på grund av sin ålder, håligheter och torra partier som gynnar insekter och fåglar. Särskilda insatser har gjorts för att bevara eken, bland annat har en arborist utfört avlastningsbeskärning för att stabilisera trädet och förlänga livslängden. Stödmurar skyddar marken runt trädet mot Gasverksvägen.

5. Engagemang och lärande

En inkluderande process förutsätter möjligheten till deltagande och engagemang under alla faser av stadsutvecklingen. Kommunikation är nyckeln till intresse och delaktighet i stadsutvecklingsprocessen.

Kommunikation

Enligt boendeenkäten 2023 känner 80 % av de boende till utvecklingsplanerna för området. De flesta tar del av information via lokala media och Norra Djurgårdsstadens facebooksida, webbplats samt nyhetsbrev. Cirka 32 % vill delta i den fortsatta utvecklingen via sociala mediegrupper och 27 % vill besöka samråds- och informationsmöten. 39 % är inte intresserade av att delta.

Hittills har över 60 000 studiebesökare från fler än 120 länder besökt stadsutvecklingsprojektet. Drygt 5 250 samhällsbyggare har deltagit i Norra Djurgårdsstadens kompetensutvecklingsprogram. Under 2024 har runt 1 600 yrkesarbetare och tjänstepersoner genomgått Norra Djurgårdsstadens introduktionsutbildning via bygglogistikcentret. Sedan 2010 har 13 800 personer genomgått introduktionen. Se tabell 5.1.

Forskning och utveckling

För att lösa komplexa hållbarhetsutmaningar krävs forskning, innovation och kontinuerligt lärande. Sedan Norra Djurgårdsstaden började arbeta med hållbarhetsprofilen har cirka 40 forsknings- och utvecklingsprojekt genomförts. Ett tiotal projekt pågår för närvarande, se tabell 5.2.