REFLOW - Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell

Stockholms stad är en ledande aktör inom hållbar stadsutveckling. Det har resulterat i stadsutvecklingsprojekt med höga hållbarhetsambitioner, såsom Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. En central utmaning är att minska stadens resursanvändning och miljöpåverkan. För att bättre förstå och i framtiden optimera resursflöden i staden, har ett omfattande arbete med att utveckla en kretsloppsmodell genomförts i Norra Djurgårdsstaden.

Arbetet inleddes 2011 när Stockholms stad och KTH, inspirerade av Hammarbymodellen, tog fram Kretsloppsmodell 2.0, en visualisering av stadsdelens komplexa flöden av vatten, energi och material. Modellen väckte stort nationellt och internationellt intresse och har senare förenklats för att bli mer tillgänglig.

För att förklara stadens synliga och dolda resursflöden utvecklades därefter REFLOW, ett interaktivt verktyg som med animationer och illustrationer visualiserar hur resurser för sig genom staden. Verktyget riktade sig särskilt till en yngre målgrupp och gjorde stadens kretslopp mer begripliga och engagerande.

År 2017 påbörjades utvecklingen av en mer avancerad, datadriven modell. Genom projektet Norra Djurgårdsstadens Resursflöden, finansierat av Naturvårdsverket, utvecklades en beräkningsmodell – Urban Accounting Model – tillsammans med KTH för att samla in, beräkna och analysera stadens resursflöden och deras miljöpåverkan. Parallellt utforskade projektet Connected SRS möjligheterna med digital åtkomst till data för urbana flöden.

När resultaten och erfarenheterna från dessa projekt kombinerades, skapades en mer heltäckande bild av stadens resursanvändning och dess klimatpåverkan. Detta lade grunden för att Smart Built Enviornment 2023 beviljade stöd för att vidareutveckla kretsloppsmodellen.

Syfte och mål

Projektets syfte är att vidareutveckla REFLOW till en sammanhängande modell för analys och uppföljning av stadens resursflöden. Ambitionen är att förfina den forskningsbaserade kretsloppsmodellen och anpassa den till förutsättningarna i Stockholms stad och andra svenska kommuner.

Målet är att ta fram underlag som ger en tydlig bild av vilka resurser som flödar genom staden, visar vilka flöden som kan bli mer cirkulära, synliggör miljö- och klimatpåverkan kopplad till dessa flöden och stödjer framtida upphandling av ett verktyg som kan visualisera resursflöden och deras klimatpåverkan.
Nyttor av projektet för svenska kommuner:

• utveckling av mer kunskapsbaserade och effektiva metoder att följa upp och utveckla strategier för minskad klimatpåverkan.
• ökad tydlighet och kravställning kring tillgängliggörande av klimatrelaterad data, både öppen och delad.

Resultat

Projektet har resulterat i en modell som beskriver stadens resursanvändning och dess miljöpåverkan, där en första statistisk beräkning genomförts för att illustrera storleksordningar och identifiera de mest betydande flödena. En genomlysning av databehov och potentiella dataägare har också gjorts för att visa hur modellen kan förfinas genom mer detaljerad, bottenupp data.

Reflow kan vara ett verktyg för att ge tillförlitligt beslutsunderlag, visualisera stadens beroenden och resurser samt skapa en gemensam modell för ansvar, prioriteringar och inköp. Det kräver användning av korrekt data och gemensamma beräkningsmetoder, men även tydliga systemgränser och interoperabilitet mellan olika system.

Reflow uppfattas som ett pedagogiskt stöd som kan omsätta stadens ”metabolism” till något beslutsfattare på alla nivåer kan använda. Genom att samla data och inkludera flera påverkanskategorier kan verktyget ge en helhetsbild som hjälper staden att använda sina resurser mer strategiskt och effektivt.

Vidare läsning och relaterade länkar: