Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Pågående Uppdaterad: 2025-05-27

REFLOW - Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell

Stockholms stad är drivande i hållbarhetsfrågor och strävar efter att vara en global förebild inom hållbar stadsutveckling. Det har resulterat i särskilt utpekade stadsutvecklingsprojekt med höga hållbarhetsambitioner, såsom Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. En utmaning är att städers resursanvändning och dess miljöpåverkan måste minska. För att förstå och i framtiden bättre optimera resursanvändningen i staden har ett omfattande arbete med att utveckla en kretsloppsmodell pågått i Norra Djurgårdsstaden.

Inspirerat av Hammarbymodellen startade Stockholms stad och KTH 2011 utvecklingen av en kretsloppsmodell för Norra Djurgårdsstaden, kallad Kretsloppsmodell 2.0. Modellen fick stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt eftersom den visade komplexiteten i stadsdelens resursflöden och fungerade som en illustration av stadens resursanvändning. Därefter har modellen förenklats för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig.

Illustration som visar en kretsloppsmodell.
Kretsloppsmodell 2.0

För att förklara stadens synliga och dolda resursflöden utvecklades REFLOW, ett förenklat, interaktivt verktyg för att visualisera flöden av vatten, energi och material. REFLOW riktade sig särskilt till en yngre målgrupp för att på ett pedagogiskt och engagerande sätt, genom animerade bilder och illustrationer, kommunicera stadens komplexa flödena.

En bild som visar startsida på Reflow webbplats. Illustration som visar stadens flöden energi, vatten och material.

Upptäck: REFLOW Visualisering av stadens kretslopp, förklarat på enkelt sätt

2017 inleddes det vetenskapliga arbetet med att utveckla en matematisk modell som skulle kunna fyllas med data för att ge insikter om stadens resursanvändning och dess miljöpåverkan. Genom projektet "Norra Djurgårdsstadens Resursflöden", finansierat av Naturvårdsverket, utvecklades en beräkningsmodell – Urban Accounting Model – tillsammans med KTH för att samla in, beräkna och analysera stadens resursflöden. Parallellt pågick projektet Connected SRS som utforskade digital åtkomst till data för urbana flöden.

När erfarenheterna från dessa projekt sammanställdes och kombinerades, kunde tillgången till datadrivna insikter om resursanvändningen ge en mer komplett bild av resursanvändningen och dess påverkan på miljön. Ett resultat av framstegen är att Smart Built Environment 2023 beviljade stöd för att vidareutveckla kretsloppsmodellen.

Syfte och mål

Projektets syfte är att fortsätta utveckla REFLOW till en sammanhängande modell för analys och uppföljning av stadens resursanvändning. Ambitionen är även att vidareutveckla kretsloppsmodellen som är baserad på aktuell forskning och som är förankrad och anpassad till förutsättningar i Stockholms stad och andra svenska kommuner.

Målet är att ta fram underlag för att skapa förståelse kring vilka resurser som strömmar genom våra städer, vilka av dessa som skulle kunna bli mer cirkulära samt analysera vilken miljö- och klimatpåverkan resursflödena ger upphov till.

Dessutom ska det nuvarande projektet ta fram underlag för framtida upphandling av ett verktyg som ska användas för att visualisera och beskriva resursflöden och dess klimatpåverkan. Verktyget ska även kunna användas i den framtida planeringen av hållbara samhällen.

Nyttan av projektet i svenska kommuner:

  • utveckling av mer kunskapsbaserade och effektiva metoder att följa upp och utveckla strategier för minskad klimatpåverkan.
  • ökad tydlighet och kravställning på såväl kommuner som organisation, vad gäller tillgängliggörande av klimatrelaterad data som är öppna och/eller delad.

Resultat

I det nuvarande projektet pågår en rad aktiviteter. En omvärldsstudie och två examensarbeten för att kartlägga hur REFLOW kan bidra till en mer heltäckande klimatredovisning har färdigställts. Beräkningsmodellen, Urban Accounting Model, har förenklats och parallellt pågår en datainventering för att dels se vilken data som finns tillgäng på Stockholholmsnivå, men även hur den kan samlas in för att på ett rationellt sätt kunna födas in i beräkningsmodellen.

Användarperspektivet, dvs hur kan REFLOW bidra till Stockholms klimatarbete pågår genom att dels diskutera hur modellen kan användas, men även vilka användargränssnitt den måste ha för att bli användbar.

Vidare läsning och relaterade länkar: