Klimat

Fossila bränslen i transportsystemen minskar genom användning av emissionsfria och förnybara bränslen. Den fossila andelen i energisystemen styrs av regionala och nationella mål, och en redan stor andel energi kommer från förnybara källor. Förnybar energi produceras även lokalt på byggnader och anläggningar.

För att minska klimatpåverkan från byggprocessen analyseras klimatdrivande faktorer redan i detaljplaneskedet. För byggnader ställs krav med gränsvärden, och vid upphandling av entreprenader ställs klimatkrav på byggmaterial.

Höjdpunkt från 2024:

Fossilfritt energisystem

I Norra Djurgårdsstaden ställs teknikneutrala krav som ger byggaktörerna möjlighet att själva välja energikälla. Majoriteten, 4 av 5 byggaktörer, ansluter sig till det befintliga fjärrvärmesystemet, medan övriga använder värmepumpar för uppvärmning som drivs med miljömärkt el. Fjärrvärmen produceras till 80 procent från förnybara energikällor. Den fossila andelen utgörs av plastavfall som förbränns. För att kompensera den fossila andelen kommer Stockholms stad använda koldioxidinfångning från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning i Energihamnen.

För att främja lokal produktion av förnybar energi, ställs krav på att byggnader ska generera solenergi. Uppföljning visar att byggnader i genomsnitt genererar 3 kWh/m². Under 2024 har 640 MWh solenergi producerats i de färdigbyggda etapperna. På mass- och  har 236 MWh solel genererats.

En utredning pågår tillsammans med Stockholm Exergi för att undersöka hur ett fossilfritt energisystem kan uppnås genom att optimera produktion och användning av energi på områdesnivå. Detta inkluderar att ta tillvara på restvärme från avloppssystemet och fjärrvärmesystemet samt att öka andelen lokalt producerad solenergi.

Fossilfria transporter och arbetsmaskiner

I Norra Djurgårdsstaden ställs krav på att byggaktörerna installerar laddinfrastruktur i garagen. För närvarande har 16 procent av parkeringsplatserna i garage och alla bilpoolsplatser på gatumark laddmöjlighet. Efterfrågan på laddplatser har ökat i takt med det växande antalet elbilar. I det gemensamma Hjorthagsgaraget kommer alla bilparkeringsplatser ha laddmöjlighet.

Utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden genererar ett stort antal tunga transporter och användning av arbetsmaskiner. Från och med 2024 ställs krav på att samtliga drivmedel ska vara förnybara. För att underlätta för entreprenörerna att byta till fossilfria drivmedel har två tankstationer för förnybar diesel, HVO100, etablerats i området, och två eldrivna lastbilar har upphandlats för bygg- och masslogistikcentren.

Under 2024 användes 80 procent förnybart bränsle i stadens entreprenader, huvudsakligen HVO100. Dessutom är 100 procent av elen som används på byggarbetsplatserna förnybar.

En upphandlingsstrategi för eldrivna transporter och arbetsmaskiner har tagits fram i samarbete med branschen. Strategin inkluderar en kartläggning av framtida effektbehov och laddinfrastruktur. För närvarande pågår projekt för att identifiera och undersöka användarmönster samt faktorer som påverkar samspelet mellan ellastbil, energilagringssystem och solceller.

Låg klimatpåverkan från inbyggda material

I Norra Djurgårdsstaden ställs krav på att minimera klimatpåverkan genom åtgärder i alla projektskeden. I detaljplaneskedet genomförs övergripande klimatanalyser för att identifiera klimatdrivande faktorer. Under projekteringsskedet vidtas åtgärder som optimera konstruktioner och lösningar och vid upphandling ställs klimatkrav på utvalda material.

Klimatanalyser har genomförts för detaljplanerna Kolkajen och Valparaiso. I Kolkajen kommer del av bebyggelsen att ligga på en utbyggnad i vatten då kajlinjen flyttas ut för att skapa ny mark, vilket bidrar till den största klimatpåverkan. Även saneringen och markstabiliseringen av den befintliga delen ger en markant påverkan. Genom att ändra grundläggningsmetoden och utformningen av landvinningen har klimatpåverkan minskat med 100 000 ton koldioxidekvivalenter, CO_2e, och kommer bidra till en kostnadsbesparing på cirka 500 miljoner kronor.

I Valparaiso visar den tidiga klimatanalysen att brokonstruktionerna är en betydande klimatpåverkande faktor och arbetet för att minimera klimatpåverkan kommer att fortsätta under projekteringen.

För att ytterligare öka kunskapen om klimatpåverkan från allmän platsmark har klimatberäkningar genomförts för fyra färdigställda detaljplaner. Resultaten visar stora variationer beroende på behovet av markförstärkande åtgärder med värden mellan 52 och 518 kg CO_2e /m². Beräkningarna visar också att användningen av cementbaserade material och stålprodukter står för den största klimatpåverkan, medan byggarbetsplatsens energianvändning och transporter av massor och byggmaterial har mindre inverkan.

Biokol används för att förbättra jordkvaliteten i de flesta planteringar längs gatorna i området, vilket bidrar till en temporär kolsänka på 5 400 ton CO_2e.

Ett utvecklingsarbete pågår där att testa slagginblandning i betong. Hittills har tre fullskaliga tester genomförts, inklusive ett för undervattensbetong. Dessutom har tester med fiberarmering av basaltstavar som ersättning för armering genomförts i Ropsten som kan bidra till en klimatbesparing på upp till 70 procent genom att mängden betong minskar.

Byggaktörer genomför klimatberäkningar som kompletteras med en analys och handlingsplan som redovisar åtgärder för att minska klimatpåverkan. Tre byggaktörer har hittills redovisat sina första klimatberäkningar för projektering, där genomsnittlig klimatpåverkan är på cirka 240 kg CO_2e /m². Från och med 2024 ställs krav i markanvisningar på gränsvärden som successivt sänks fram till 2030.

Vidare läsning och relaterade länkar: