Resurshushållning och minskad klimatpåverkan

Flera av de utmaningar som Stockholm står inför handlar om konsekvenserna av global uppvärmning. Det handlar också om spridning av miljögifter, linjära flöden av växtnäring och ohållbar användning av energi och vatten. Det krävs insatser för att minska klimatpåverkan och stärka ekosystemens motståndskraft. Stockholm växer till stor del genom att omvandla tidigare industrimark som behöver saneras och miljöskulder från förr tas omhand.

Bakgrund

Stockholms stad har sedan 1970-talet arbetat systematiskt med miljö- och klimatfrågor. Arbetet styrs genom ett stadsövergripande miljöprogram och en klimathandlingsplan. Ett av de övergripande målen är att bli klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Kemikalieplanen pekar ut vägen till hur det långsiktiga målet Giftfritt Stockholm ska nås.

Norra Djurgårdsstaden ska vara en fossilfri del av staden redan år 2030, med en effektiv resursanvändning och låg miljö- och klimatpåverkan. Där resursförsörjningssystemen är integrerade med slutna kretslopp för energi, vatten och material. Alla byggnader och anläggningar planeras med hög kvalitet och giftfria material.