Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Tillgängligt och nära

I en växande stad ökar behovet av resande, vilket ställer krav på effektiv och rättvis användning av gaturummen. För att möta detta prioriteras yteffektiva och kapacitetsstarka transportmedel, samtidigt som vistelsekvaliteten i det offentliga rummet förbättras.

Norra Djurgårdsstaden utvecklas till en tät och tillgänglig stadsdel där vardagsservice som skola, förskolor, livsmedelsbutiker och kollektivtrafik finns inom fem minuters gångavstånd.

Höjdpunkt från 2024:

Resultat

  • Vardagsservice som livsmedelsbutiker, förskolor och busshållplatser finns inom fem minuters promenad. Alla boende har en park inom 200 meter.
  • Varje bostad har i genomsnitt parkeringsplatser för 2,6 cyklar och 0,5 bil.
  • har genom lokal hantering av massor minskat transportbehovet med över 90 %.
  • upphandlades genom konkurrenspräglad dialog och 76 % av leveranserna samlastas genom centret och direkttransporterna har en fyllnadsgrad på 46 %.

Gå, cykla och åka kollektivt

I Norra Djurgårdsstaden prioriteras gång- och cykeltrafik, följt av kollektivtrafik och leveranstransporter. Det bidrar till ökad trafiksäkerhet, bättre folkhälsa, ökad rättvisa och minskad klimatpåverkan. Närhet till vardagsservice uppmuntrar till att gå istället för att ta bilen. Konceptet 5-minutersstaden är centralt och innebär att matbutiker, kollektivtrafik, förskolor och skolor, alltid finns inom fem minuters gångavstånd från bostaden, motsvarande cirka 400 meter. Dessutom säkerställs att alla boende har en park inom 200 meter, vilket särskilt gynnar barn och äldre.

Eftersom stadsdelen kommer att vara en byggarbetsplats under lång tid läggs stor vikt på att skapa säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar. Hög kvalitet på dessa är avgörande för att alla, inklusive barn på väg till skolan, ska känna sig trygga.

För att underlätta cykling kompletteras cykelparkeringar på kvartersmark med platser på allmän platsmark. Antal cykelparkeringsplatser per bostad har höjts från 2,2 till 2,5 och genomsnittet ligger på 2,6.

Cykeltrafikmätning

Under 2023 genomfördes cykeltrafikmätningar på tre platser i Hjorthagen. Vid varje mätpunkt passerade varje vardagsdygn mellan 2 300 och 2 400 cyklister, med medelhastigheter på 22-24 km/h. Bobergsgatan trafikerades i genomsnitt av 3 600 fordon per vardagsdygn, med en medelhastighet på 27 km/h. På Husarviksgatan var trafiken betydligt mindre med 55 fordon per vardagsdygn och en medelhastighet på 18 km/h.

Kollektivtrafiken i området är välutvecklad, med tunnelbana, flera busslinjer och eldriven pendelbåt som underlättar resandet.

I de färdigställda etapperna är bilparkeringen begränsad till 0,5 plats per bostad, och placeras i garage under byggnaderna. Dessutom erbjuds bilpoolsbilar både på gata och i garage. Hushållens bilinnehav har ökat, från 45 procent 2019 till 55 procent 2023. Bilarna används enligt uppgift framför allt för fritidsresor.

Samtidigt har bilresor till och från arbetet minskat, vilket tyder på att fler väljer andra transportmedel för sina vardagsresor. Endast 6 procent är med i en bilpool, vilket är oförändrat sedan 2016.

För att minska bilberoendet och frigöra ytor för andra ändamål kommer bilparkeringen i kommande etapper att placeras längre från bostäderna. Hjorthagsgaraget, som byggs i ett bergrum i Hjorthagsberget, kommer att få 1 000 parkeringsplatser, alla med möjlighet till elladdning. Liknande lösningar undersöks för Värtahamnen och Loudden, där gamla bergrum kan bli nya parkeringsanläggningar.

Boendeenkäten från 2023 visar:

Att invånarna är nöjda med tillgång till gång- och cykelbanor samt möjligheten att gå eller cykla till närliggande områden. Det finns fortsatt utrymme för förbättringar i trafiksäkerheten för fotgängare. 80 % av hushållen har minst en cykel som oftast parkeras i cykelrum.

73 % av de boende är nöjda med kollektivtrafiken och kvinnor är generellt mer nöjda än män. En fjärdedel av de boende använder kollektivtrafiken minst fem dagar i veckan under vinterhalvåret jämfört med 18 % under sommaren. Samtidigt uppger 73 % att de reser minst en gång i veckan vintertid, medan andelen är 67 % under sommarhalvåret.

De första etapperna har visat hur viktigt det är med mobilitetstjänsters kvalitativa aspekter för att trafikhierarkin ska kunna genomföras fullt ut. Detta ledde till utvecklingen av verktyget "", inspirerat av stadens arbete med . Med hjälp av mobilitetsindex kan byggaktörer välja åtgärder som främjar hållbart resande, med fokus på gång, cykel, leveranser och olika mobilitetstjänster. Verktyget används för första gången i detaljplanen Södra Värtan norra där det tagits ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan.

Principerna för Norra Djurgårdsstadens trafikhierarki har varit en del av Stockholms framkomlighetsstrategi sedan 2012. Stockholm blev 3:a i Dagens industris rankning av Sveriges bästa mobilitetsstäder 2023 med motiveringen: ”Stockholm har ett av Sveriges bästa kollektivtrafiksystem. Stockholm har systematiskt expanderat och förtätats i symbios med hållbara trafikslag. I sitt övergripande styrdokument prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik före bil vilket avspeglas i utformning av nya stadsdelar.”

Cykelparkering med grönskande träd och buskar omkring.
CykelparkeringsplatserAlessandro Gandolfi

Resultatbilaga: Cykel och bilparkeringsplatser

Resultatbilaga: 5-minutersstaden

Gaturum för vistelse och stadsliv

I Norra Djurgårdsstaden är gaturummen utformade för att vara mer än bara platser för fordon och parkering. Ambitionen är att skapa levande, inbjudande miljöer där gående och cyklister kan röra sig och vistas. Gatorna har inslag av grönska, sittplatser och möblering som främjar socialt liv och trivsel.

För att underlätta för gående planeras sammanhängande gångstråk längs samtliga gator och kajer, utformade med fokus på tillgänglighet och trygghet. Bra belysning och genomtänkt design bidrar till en ökad känsla av säkerhet, särskilt när det är mörkt. Cykelstråk separeras från övriga trafikslag för att säkerställa att både barn och vuxna, oavsett cykelerfarenhet, kan färdas tryggt och bekvämt.

I de första etapperna har besöksparkering funnits längs gatorna. Framöver planeras boende och besökare hänvisas till gemensamma parkeringsanläggningar i bergrum. Detta frigör utrymme i gaturummet för andra ändamål.

Effektiva näringslivstransporter

I Norra Djurgårdsstaden effektiviseras godstransporter för att öka framkomligheten, förbättra trafiksäkerheten och skapa tryggare stadsmiljöer. Genom att minska antalet tunga fordon bidrar stadsdelen till mer inbjudande platser att vistas på. Etableringen av bygg- och masslogistikcenter har varit avgörande för att minska trafikbelastningen och optimera transportflöden under byggproduktionen.

Samordningen via har lett till att samlastningskvoten senaste åren varit runt cirka 80 procent och överträffat målet på 75 procent. 2024 var samlastningskvoten 76 procent. Fyllnadsgraden för direkttransporter var 46 procent vilket är under målet på 50 procent.

I hanteras berg- och schaktmassor lokalt, vilket minskar behovet av externa transporter med över 90 procent. Detta ger både lägre utsläpp och kostnader. I centret hanteras även massor från tunnelbaneutbyggnaden som transporteras med pråm istället för med lastbil genom innerstaden. Det senaste året har pråmen ersatt 32 000 lastbilstransporter på 13 ton vardera genom innerstaden.

Våtsikten på masslogistikcentret, två personer står i förgrunden och inspekterar.
Den nya våtsikten på masslogistikcentret invigdes 2023 och bidrar ytterligare till att minska antalet tunga transporter
Vidare läsning och relaterade länkar:

Resultatbilaga: Transporter under byggproduktion

Målområdet Tillgängligt och nära och Agenda 2030

Målområdet Tillgängligt och nära bidrar till att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling:

Visionen: För att transportera fler människor och mer gods på ett mer hållbart sätt i en växande stad, behövs en övergång till mer kapacitetsstarka och resurseffektiva transportmedel.

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik, vilket ger en minskad klimatpåverkan. Det ger också ökad hälsa och möjligheten att kunna förflytta sig till en lägre kostnad på ett mer jämlikt sätt. Genom att skapa gröna platser som inbjuder till vistelse bidrar det även till ökad biologisk mångfald.

Senast uppdaterad: 2025-05-05