Låt naturen göra jobbet

Vädret blir allt mer oförutsägbart på grund av klimatförändringarna. Extrema väderhändelser som översvämningar och torka, stigande havsnivåer och värmeböljor blir allt vanligare. För att minska riskerna och öka motståndskraften används regenerativa och naturbaserade lösningar.

I Norra Djurgårdsstaden har vatten och grönska flera viktiga funktioner. Den genomtänkta blå- och grönstrukturen ger både och skapar positiva synergieffekter. Detta ger motståndskraft mot klimatförändringar och bidrar till bättre hälsa och välbefinnande. Här främjas även möjligheterna till odling, vilket kan öka den lokala matproduktionen.

Höjdpunkt från 2024:

Stärka ekologiska samband

Norra Djurgårdsstaden har ett strategiskt läge mellan norra och södra delen av Nationalstadsparken och är viktig för att binda ihop dessa områden. I Nationalstadsparken finns ett av Nordens största sammanhängande eksamband, med höga naturvärden och särskilt skyddsvärda träd. Gröna stråk och ytor i Norra Djurgårdsstaden stärker områdets naturvärden och fungerar som spridningsvägar för olika arter. Längs dessa stråk bevaras gamla ekar och nya planteras. För att hjälpa grodor att ta sig fram har en särskild tunnel byggts, som kopplar ihop fuktstråk och dammar.

En insektsstudie har undersökt hur gröna stråk och tak fungerar som spridningsvägar mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget. Studien visar att bevarade ekar spelar en särskilt viktig roll för insekternas förflyttning. Kunskapen används både i den fortsatta utvecklingen av området och i planeringen av övriga Stockholm.

Vid en ekologiutredning för Loudden upptäcktes fridlysta vattensalamandrar i en damm nära oljecisternerna. Innan markreningen påbörjades fångades salamandrarna in och flyttades till en ny damm vid Kaknäs. Den sällsynta och fridlysta spetsfingerörten har också flyttats och växer nu på taket till terminalbyggnaden i Värtahamnen och i Bergianska trädgården. Efter markreningen ska växten återplanteras i Värtahamnen.

Mångfunktionell grönstruktur

Parker, gator och bostadsgårdar är utformade för att samordna flera funktioner på samma yta. De skapar trivsamma mötesplatser, ger skugga och svalka under varma dagar och minskar översvämningsrisken. Den varierade växtligheten gynnar också den biologiska mångfalden. Nya grönytor på totalt 140 000 m² har skapats och alla boende har en park inom 200 meter från hemmet.

För att växtligheten ska klara sig bättre mot sjukdomar och röta planteras många olika arter. På allmän platsmark har 640 nya träd planterats av 20 olika arter, varav 120 är ekar. I vissa delar av Gasverket har den industriella karaktären bevarats, vilket begränsat möjligheterna till grönska.

Byggaktörerna behöver uppfylla krav på grönytefaktor, som säkerställer att gårdar och tak får högkvalitativa gröna lösningar med flera funktioner. Majoriteten av byggaktörerna klarar kraven. Idag består de gröna taken oftast av sedum med tunt jordlager, men planeringsverktyget har utvecklats för att stödja mer robusta tak. Allt fler tak utformas nu för sociala aktiviteter, vilket visar att gröna ytor värdesätts allt mer för rekreation.

Under 2024 har innovationsprojektet ”Tango-W” undersökt potentialen för stor- och småskalig odling. Studiens resultat kan bidra till en vidareutveckling av grönytefaktorn med producerande ekosystemtjänster.

Dagvattenhantering

I Norra Djurgårdsstaden ses dagvatten som en resurs som både bidrar med estetiska värden och används till bevattning, samtidigt som det renas och fördröjs. Eftersom området tidigare varit industrimark tillåts inte dagvattnet infiltrera marken, detta för att förhindra att föroreningar sprids efter markreningen.

Dagvattenhantering integreras tidigt i gestaltningen, och bygger på en kombination av gröna tak, gårdar, parker, grönstråk, dammar och växtbäddar, i samspel med särskilda krav på kvartersmark på hur vattnet ska fördröjas och släppas ut.

Längs gatorna finns växtbäddar med pimpstens- och biokolsjord som både lagrar och fördröjer vattenflödet. Överflödigt vatten leds vidare till närmaste recipient.

I Gasverket och Värtahamnen är dagvattenhanteringen utmanande. Områdena ligger lågt och är plana, med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Gasverkets bevarade industrikaraktär med stora hårdgjorda ytor och lite växtlighet gör det svårt att hantera dagvattnet. I Värtahamnen har lågpunkter identifierats där vatten riskerar att samlas vid skyfall med risk att skada kulturhistoriska byggnader. En dagvattentunnel har byggts för snabb avledning.

Längre perioder av torka innebär nya utmaningar för bevattning av växter. Innovationsprojektet "Grått blir blått" har undersökt möjligheterna att använda renat gråvatten för bevattning med goda resultat.

Förbättrad vattenkvalitet och bottensediment

Bottensedimenten i Husarviken norr om Hjorthagen är förorenade efter tidigare industriverksamhet. En utredning visade att det inte var lämpligt att rena bottensedimenten eftersom risken då var stor att tungmetaller skulle frigöras. För att minska riskerna för bad har solbryggor anlagts för att begränsa tillgången till vattnet och förhindra bad.

De ekologiska sambanden i områdets vattenmiljöer, särskilt strandområdena, spelar en viktig roll för ekosystemen. Marinbiologiska undersökningar i Lilla Värtan vid Kolkajen och Ropsten visar på begränsat växt- och fiskliv. För att förbättra livsmiljön planeras en marinpark i Kolkajen som ska stärka det marina livet.

När vattenområdena vid Kolkajen och Ropsten saneras kommer föroreningarna i sedimenten att minska, vilket på sikt förbättrar vattenkvaliteten i Lilla Värtan. Den pågående markreningen på land minskar också mängden föroreningar som når vattnet via grundvattnet. Detta kommer att ge renare vatten i både Lilla Värtan och Husarviken.